Har dokusåporna blivit vår tids moraliska renhetsbad? Steven Ekholm ser ”Klass 9A” och ”Familjen Annorlunda” som vår tids antika tragedier – läskigare än rymdmonster och motorsågsmassakrer.
TV-utbudet har aldrig varit mer skrämmande. Den med riktigt starka nerver kan under en kort vecka välja mellan ett stort antal kvalitetsrysare. Dessutom på bästa sändningstid, utan censur, klipp och varningsskyltar. Ingen zombie, vampyr eller motorsåg i världen är nämligen mer skrämmande än stökiga högstadieklasser med osäkra lärare, pilska föräldrar som inte upptäckt preventivmedlet, giriga fuskbyggare eller program om folk som inte kan sjunga, dansa, städa eller sköta sin ekonomi. Verkligheten är den nya skräcken. Och allt handlar om vårt behov av katharsis.
Dragningen till det skrämmande är naturligtvis inget nytt. Redan de gamla grekerna sökte samma kickar när de såg sin tids nagelbitare, tragedierna. I alla fall enligt Aristoteles. Katharsis, den renande effekten åskådarna kände inombords när de lättade gick hem från teatern och tänkte: ”Tack och lov att det inte var jag som ovetande slagit ihjäl farsan och sedan lika ovetande gift mig med morsan.”
Amfiteater och Dionysosfest ersattes av tv-soffa och fredagsmys; ”Kung Oidipus” och ”Medea” av ”Klass 9A” och ”Familjen Annorlunda”. Katharsis as usual, på något sätt.
Men det finns en viktig skillnad. Förr var det konsten som var instrumentet för detta nyttiga och moraliska reningsbad. I dag är det verkligheten. Och kanske blir det hela än mer skrämmande så. För när familjen Ilmrud åker till habegärens Ullared, och familjen Göransson–Stenman från Dingle ska storhandla – då går pulsen upp och handsvetten bryter fram bra mycket mer än när exempelvis Sigourney Weaver, som sista överlevande någonstans där ute i rymden, flåsar fram med ett rymdmonster i hälarna. I stället för skräckfilmernas stående kliché ”Neeej, Gå Inte Ner I Den Mörka Källaren!!!” ropar vi i stället med panik i rösten ”Neeej, Åk Inte Till Gekås Med Alla Barnen!!!”
Dagens TV-producenter leker med familjerna Ilmrud, Göransson-Stenman och Norrström på samma sätt som gudarna och ödet gjorde med stackars Oidipus. Man kastar in dem i en omöjlig situation som bara kan gå käpprätt åt skogen och sedan sitter vi alla och ser hur det går. Vi lider tillsammans i soffan och tackar gudarna och alla andra att det inte är vi som ska ta ungarna till polisen, fixa pass, packa trettio väskor och åka till Cypern med tio småbarn.
”Klass 9A” är inget undantag som handsvettsproducerande skräckis. Tack och lov att det inte är jag som tvingas bära dumstruten inför hela Sveriges lärarkollegium, tänker jag och vrider mig i soffan. Kung Oidipus öde kan ibland kännas milt jämfört med de uthängda lärarnas, vars roller kommer att följa dem i sju gånger sju släktled.
Men den verkliga tragedin är ju att det inte finns en ”Stavros” till alla behövande där ute, en perfekt deus ex machina som skickas ner från tv-Olympen, som räddar dagen, skolan eller familjen Göransson-Stenmans kaféplaner. Dessutom på bästa sändningstid.
Så framtidsutsikterna för mer realityskräck verkar säkrad.
Verkligheten på tv har aldrig sett mörkare ut!
Aktuella säsonger av ”Familjen Annorlunda” och ”Klass 9A” har nyligen avslutats men finns att se på TV 4 Play respektive SVT Play.