Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Film & TV

En miljard afrikanska tv-tittare är ingen ”nisch”

Netflix-serien ”Sense8” utspelas till en åttondel i Nairobi.
Netflix-serien ”Sense8” utspelas till en åttondel i Nairobi. Foto: Murray Close Netflix

Världen växer också digitalt.

Vid bommen utanför ett köpcenter i Kenyas huvudstad Nairobi väntar Paul Mareri med en uppsjö filmer som han försöker kränga till de förbipasserande bilisterna. Han är alltmer ensam i sin bransch, när bredbandsutbyggnaden fått kunderna att överge sina dvd-spelare.

Sedan ett par veckor kan alla kenyaner med en hyfsad internetuppkoppling – och de är fler än ni tror – använda Netflix efter att video on demand-bolaget släppt tjänsten fri över i stort sett hela världen. Bara minuter efter att Netflix hade meddelat beslutet fick miljoner kenyaner nys om möjligheten via sociala medier.

Om fulstreamande via sajter som Alluc och Putlocker redan hade gett Paul Mareri konkurrens så kommer Netflix i grunden att revolutionera medielandskapet i Afrika, som tidigare varit ”off the grid”, präglat av piratkopierad musik och film. I Kenya går det rasande fort och redan har min internetleverantör meddelat via sms att de stämmer i bäcken och uppgraderar min internetuppkoppling för en mindre pålaga.

Genom historien har en rad tekniska innovationer banat väg för en stadig globalisering av kulturkonsumtionen, från tryckpressen till kortvågsradion och samtidens parabolantenner och internet. Men bortsett från västerländska nyhetsbolag, vars framryckningar inte sällan gått hand i hand med koloniala ambitioner, är Netflix globala satsning unik i det att en enskild aktör så starkt driver på utvecklingen.

Förvisso är även Netflix expansion möjliggjord av ett teknologiskt genombrott – streamning på minimal bandbredd. Men aldrig tidigare har ett enda bolag så tydligt markerat att syftet är att knyta samman världens invånare.

”Från och med i dag kommer vi att lyssna och lära, gradvis lägga till fler språk, mer innehåll och fler sätt för människor att interagera med Netflix. Vi ser fram emot att samla historier från hela världen till människor över hela världen”, sade vd Reed Hastings i början av januari.

Det är inte bara grandiosa ord. Redan i somras skvallrade den egenproducerade serien ”Sense8” om vad som låg i korten. I serien ges lika mycket utrymme åt åtta protagonister från världens alla hörn. En av dem lever i Nairobi och stoltheten hos kenyanerna som såg sina Matatu-bussar gå från ökända till världskända var påtaglig (om vilka man kunde läsa i DN 17/8 2015).

Men serien hade ett tydligt queerpolitiskt budskap, som inte alltid landar mjukt i alla kulturer. I Nairobi pågår en kraftmätning mellan landets it- och kommunikationsdepartement och censurmyndigheten KFCB som kämpar för att behålla sin relevans.

KFCB:s ordförande Jackson Kosgei säger enligt tidningen Business Daily att Netflix ”förblir ett hot inte bara mot moraliska värden utan även mot den nationella säkerheten”.Joe Mucheru, den progressiva it-ministern med bakgrund på Google, ger inte mycket för censurivrarnas hot: ”Jag önskar dem lycka till. Låt dem göra det men jag är bara inte så säker på att de kommer att komma någon vart”, säger han till samma tidning.

För svenska konsumenter kommer innehållet att breddas. Den afroamerikanska publiken, tidigare en nischmarknad i Hollywood, backas nu upp av en miljard afrikaner. Kerry Washington har genom ”Scandal” blivit en megastjärna i Afrika och i oktober släppte Netflix storsatsningen ”Beasts of No Nation”, en filmatisering av nigeriansk-ättade Uzodinma Iwealas bok, inspelad i Ghana, med en handling som utspelar sig i Sierra Leone/Liberia. Filmen har inte en enda vit huvudroll, vilket är ett tacksamt brott mot den traditionella skildringen av afrikanska konflikter.

I utbudet finns även Nollywood-produktionen ”Fifty”, sydafrikanska filmer som ”Ayanda” och ”Tsotsi” liksom den något floppande filmatiseringen av Chimamanda Ngozi Adichies bästsäljare ”Half of a Yellow Sun”.

Paul Mareri lyfter i sitt stånd fram unika titlar som ”Pregnancy Workout”, ”90 Minutes in Heaven” och ”God’s Not Dead” och först när de görs tillgängliga på Netflix bör han på allvar känna sig hotad av utvecklingen. Till dess tar han det hela med ro. Han är egentligen taxichaufför och säljer filmerna mest som tidsfördriv när taxibranschen fått en törn på grund av ett annat teknologiskt genombrott.

”Har du hört talas om Uber?” frågar han mig.