Han har varit uppe sedan fyra, och flugits in till Malmö från Tallinn för att ge intervjuer. Komedin ”I rymden finns inga känslor” och kriminaldramat ”Himlen är oskyldigt blå” får premiär med bara en månads mellanrum.

Samtidigt pendlar han till Estland för att medverka i Ella Lemhagens nästa film.
Därutöver har han huvudrollen i den kommande filmatiseringen av Marianne Fredrikssons roman ”Simon och ekarna”.

– Jag är så jävla trött, säger Bill Skarsgård och skrattar.

Komedin ”I rymden finns inga känslor”, som har biopremiär på fredag, är regissören Andreas Öhmans långfilmsdebut. Bill Skarsgård spelar Simon, som lever tillsammans med sin bror Sam (spelad av Martin Wallström). Simon, som har Aspergers syndrom, kräver extrem ordning och lever i en minutiöst inrutad verklighet, avskalad på undertexter och nyanser.
Raka motsatsen till Bill Skarsgårds egen tillvaro.

– Jag är mer kaos och är väldigt dålig på att planera. På det sättet är Simon olik mig. Han är olik mig i sin självsäkerhet också. Jag skulle inte säga att jag är en osäker person, men att han så fullständigt struntar i vad andra tycker och tänker, det kan jag avundas honom.

Andreas Öhman, som sitter bredvid under intervjun, beskriver filmen som en kärlekshistoria om två bröder, där Sam offrar sig själv för att ta hand om Simon.

– Det är nog inte så att Simon inte skulle klara sig utan Sam, säger Bill Skarsgård och fortsätter:

 –Men han vill, tror och har sagt sig själv att han inte gör det. Det är en både fin och komplicerad relation. Brodersrelationen är väldigt viktig för filmen, och något jag verkligen kan identifiera mig med.

Namnet Skarsgård blivit en institution i den svenska offentligheten. Men inte för Bill Skarsgård.

– Även om stora delar av min familj är offentlig i Sverige är den för mig som vilken familj som helst. Det är inte Hamletcitat eller Shakespearemonologer vid middagarna. Det ser väldigt normalt ut.

Samtidigt medger han att efternamnet kan vara en börda.

– Det skulle nånstans vara skönt att kunna gå in i branschen anonymt och slippa bli jämförd, slippa alla fördomar som finns om att vi som heter Skarsgård stjäl jobb och får roller bara för att vi heter Skarsgård. Men jag tror att Andreas (Öhman) skulle bli upprörd om någon sa att han gav rollen till någon för att han heter Skarsgård i efternamn, och inte för att göra en så bra film som möjligt.

– Jag var faktiskt lite skeptisk först, säger Andreas Öhman.

– Ja, du ser, utbrister Bill Skarsgård, varför det nu?

– Jag ville inte att ett namn skulle bygga min film. Men man kan inte ignorera hur duktiga de är som skådisar. Jag kan bara utgå från Bill, men de har ju inte kommit dit de är för att de har ett visst efternamn.

Skulle du vilja byta efternamn?

– Nej, det skulle jag inte. Det är ju min familj, min identitet. Det skulle kännas konstigt att byta. Och vad skulle jag heta?

Bill Skarsgård förställer rösten och föreslår:

– Scar, Bill Scar. Haha. Men nu är det kört.