Några svenska soldater angriper på egen hand tyskarna i det ockuperade Norge under andra världskriget. Handlingen riskerar att utlösa fullskaligt krig mellan Sverige och Tyskland - om inte Sverige på egen hand lyckas hitta och döda de skyldiga soldaterna.

Det är intrigen i "Gränsen" (premiär den 28 januari), som alltså är något så ovanligt som en svensk krigsfilm.

– Det är på tiden, skulle jag säga. När folk hör om vår film tycker de inte att Sverige har något att berätta om kriget. Varpå jag svarar att vi tvärtom har oerhört mycket att berätta, säger regissören Richard Holm, som tidigare bland annat gjort två "Johan Falk"-filmer.

– De svenska soldaterna satt i sina bunkrar vid gränsen, det var skittråkigt, de frös - och mentalt var de redo att dö. Jag ser dem som svenska hjältar. Och det är ett faktum att 300 svenska soldater försvann under kriget. Några deserterade - men de andra, vad hände med dem?

"Gränsens" budget låg på 18 miljoner kronor. Normalt för en svensk film men ungefär minutkostnaden för en krigsfilm från Hollywood.

– Det vi kan konkurrera med är att berätta vår historia. När vi spelade in filmen i Värmland hörde vi massor av berättelser; en svensk motståndsgrupp som var inne i Norge och krigade, en kvinna som gick över gränsen med mat till norska motståndsmän... Just "Gränsen" är inte sann - men den skulle kunna vara det.

"Gränsens" motpol under filmvåren är "Åsa-Nisse - Wälkom to Knohult". Filmen, med Kjell Bergqvist i titelrollen och premiär den 11 februari, har en tuff utgångspunkt: "Åsa-Nisse" har i 50 år varit ett skällsord i kulturdebatten.

– Man kan tycka att det var modigt att göra vår film - eller också fegt. Snacka om att slå ur underläge, förväntningarna är inte direkt höga, säger komikern Rikard Ulvshammar. Han har skrivit manus tillsammans med Henrik Dorsin och spelar också en liten roll i filmen.

– Jag kan tänka mig att kritikerna kommer att reagera exakt som man tror. Men publikt hoppas jag att det blir bra. Vi ville göra en film för hela familjen med slapstick för barnen. Det är viktigt för återväxten i den svenska biopubliken. Det var filmer som "Jönssonligan" och "Polisskolan" som fick mig att börja gå på bio.

Frågan är nu om "Wälkom to Knohult" blir starten på en ny Åsa-Nisse-våg. Den senaste, mellan 1949 och 1969, gav upphov till 20 filmer.

– Jag kan säga att de gamla filmerna kanske inte håller så bra. Jag kan förstå kritiken mot dem, säger Rikard Ulvshammar.

– Samtidigt är det viktigt att respektera humorgenren. Vi som jobbar med komedi tar den på samma allvar som de som jobbar med drama.