Guldbjörnen för bästa film gick till peruanska ”La teta asustada”/ ”The milk of sorrow”, regisserad av Claudia Llosa, född i Lima 1976. Vid prisgalan vände sig Magaly Solier som spelar huvudrollen direkt till den peruanska publiken med ett tacktal och en sång på indianska minoritetsspråket quechua.
Claudia Llosas ”La teta asustada” är gjord i den sydamerikanska surrealistiska traditionen och titeln betyder ”det skrämda bröstet”. Den syftar på hur alla de våldtäkter som under gerillakrigen på 1970-talet och framåt drabbar även barnen. Magaly Solier spelar den unga Fausta som kämpar med att skaka av sig sorgen och skräcken från det förflutna. ”La teta asustada” kommer att visas på Folket bio.
En Silverbjörn gick något överraskande till tyska Maren Ades ”Alle Anderen” (Alla andra) om ett ungt par som varken kan leva ihop eller åtskilda. Den andra Silverbjörnen gick också till Sydamerika för ”Gigante” av argentinaren Adrián Biniez, om en ensam man som arbetar på en stormarknad.
Silverbjörn för bästa regi gick till iranske Asghar Farhadi för ”Darbareye Elly” (Om Elly).
Silverbjörn för bästa kvinnliga rolltolkning till Birgit Minichmayr i ”Alle Anderen” och för bästa manlige skådespelare till Peter Brook-skådespelaren Sotigui Kouyates från Mali i Rachid Boucharebs ”London River”. Pris för bästa manus gick till Oren Moverman och Alessandro Camon för ”The messenger” där Woody Harrelson spelar en USA-militär med uppgift att meddela anhöriga till soldater som dödats i krig.
Tyska ”Storm” av Hans-Christian Schmid om krigsprocesserna i Haag fick priser av tyska biografägare, Amnesty och Berliner Morgenposts läsarjury.
”Lille soldat”, av Anette K Olesen fick Ekumeniska juryns pris.
Filmveteranen Andrzej Wajda fick pris för ”Tatarak”/”Sweet rush”, en änkas monolog med Krystyna Janda, som gjorde sin första filmroll i Wajdas ”Marmormannen” 1977.
För svensk del blev det ett svagt prisår. Men ”Flickan”, en debutfilm av Fredrik Edfeldt om en tioårig flicka som lämnas ensam, fick två välförtjänta hedersomnämnanden. Dels av internationella juryn, dels av juryn för sektionen Generation Kplus: ”En modig, stilsäker och vackert berättad film.”