En knäckfråga har varit om det gällande filmavtalet ska förnyas efter den sista december nästa år. Tidigt sade Svegfors att det skulle kunna klassas som ett misslyckande om så inte blev fallet och på onsdagen kunde han konstatera att utsikterna för en förnyelse är dåliga. Däremot kan det innevarande avtalet komma att förlängas.

- Jag hade hoppats att vi nu på morgonen hade kunnat skriva under en tvåårig förlängning av avtalet, men nära skjuter ingen hare. Vi var nära i går kväll, men inom den närmaste tiden ska vi nog få död på den där haren, sade Mats Svegfors på onsdagens presskonferens.

Mats Svegfors uppdrag har varit att se över filmpolitiken med allt från stödsystemet till själva organisationen i ett brett och långsiktigt perspektiv. Under långa samtal med den svenska filmbranschens många parter har ett nytt avtal diskuterats, men med risk för att inte nå fram har man formulerat en rad förslag för att finansiera en filmpolitik för kvalitet och förnyelse av konstformen.

Bland annat föreslår filmutredningen en höjning av biografmomsen från 6 till 25 procent. Även om man samtidigt tar bort de 10 procent som ligger på biljetten för Filminstitutet skulle det i princip kompensera de 150 till 170 miljoner kronor som utredaren beräknar skulle falla bort med ett skrotat filmavtal. Lite dyrare biljetter, men oförändrade produktionsresurser är tanken. Det skulle också innebära en statlig filmpolitik, vilket inte är en helt positiv sak enligt Mats Svegfors.

- Det finns risker med en helt statlig finansiering av filmen. Den verkliga makten är nämligen inte så stor som den framstår i konstitutionen, utan den kan ligga hos enskilda departementssekreterare, sade Svegfors på presskonferensen.

Därtill menar han att en helt statlig filmpolitik skulle medföra att finansieringen skulle bli en årligen återkommande budgetfråga för finansdepartementet i samråd med de olika fackdepartementen. Mats Svegfors:

- Jag är utled på resonemanget att kultur ska finnas för den ekonomiska tillväxtens skull. Jag tycker att kultur ska finnas för kulturens skull.

I det gällande filmavtalet ligger ett fokus på jämställdhet, vilket är formulerat med att minst 40 procent av regissörerna, producenterna och manusförfattarna ska vara kvinnor. Det målet är inte nått, men utredningen ser en positiv riktning varför inga ytterligare åtgärder föreslås.

I dagens filmavtal finns också satsningar mot illegal fildelning, eller olovlig hantering av film som det kallas. Det är ett ämne som, enligt utredningens huvudsekreterare Jon Dunås, också varit centralt i samtalen med flera av parterna. Samtidigt som utredningen bekräftar problemet konstaterar man att bland annat Ipred-lagen har haft positiva effekter på det. Men fem miljoner kronor föreslås ändå satsas på området.

Vad gäller filmstödet föreslår utredningen att införa ett nytt filmstöd – ”Ny film” - efter bland annat en dansk motsvarighet. Satsningen omfattar 10 miljoner kronor vilket kan tyckas blygsamt, men ska stimulera nya talanger parallellt med andra medel.

På tal om stimulans är det nya visningsfönster som fokuserades under presskonferensen. Att platserna människor ser på film blir fler och fler - webb, betal-tv, dvd och så vidare - gör biograffokuset något daterat. Av tekniska utvecklingsskäl föreslås också satsningar på digitalisering av biografer och annan ny teknik.

En annan sak som Mats Svegfors nämnde på onsdagen var konkurrenssituationen på den svenska filmmarknaden. Redan 2006 inför det gällande filmavtalet såg många SF:s dominans som ett problem, men sedan dess har bland annat både biokedjan Astoria och distributören Triangelfilm gått i konkurs. Oron har ökat sedan sist och "monopol är aldrig gynnsamt för en marknad", som utredningen sammanfattar det.