Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Film

Huligankulturen beskrivs i ”För evigt trogen”

Tobias Hjelm, i röd tröja, ligger bakom dramat ”För evigt trogen”. Under inspelningen av pilotavsnittet medverkade också några supportrar som statister.
Tobias Hjelm, i röd tröja, ligger bakom dramat ”För evigt trogen”. Under inspelningen av pilotavsnittet medverkade också några supportrar som statister. Foto: Roger Turesson

Sveriges första tv-serie om fotbollshuliganer. Det är skådespelaren Tobias Hjelms nya ­stora projekt. Nyligen spelades ett pilotavsnitt in i Stockholm, och DN Kultur var på plats.

Tobias Hjelm, som har en bakgrund på både Uppsala och Stockholms stadsteatrar, satsar stort. Om allt går som han vill får ”För evigt trogen”, landets första tv-serie om fotbollshuliganer, premiär våren 2016.

– Det känns som ett ämne som inte är beskrivet i Sverige, säger han. Jag började undersöka och fråga mig vad det innebär för människor som har den här livsstilen. Och vad det får för konsekvenser för nära och kära, berättar Tobias Hjelm.

– Idén kom när jag såg en amerikansk film med hög budget och upplevde att ingenting riktigt stämde. De hade en påklistrad, skev och schablonmässig bild.

Fokus i filmprojektet ligger på de äldre killarna, de som levt länge i en kultur där passionen för sin fotbollsklubb ibland går över gränsen. Från början var serien dessutom tänkt som en långfilm.

Etablerade skådespelare som Stina Ekblad, Elin Lanto, Peter Viitanen, Dragomir Mrsic, Livia Millhagen och Björn Bengtsson är redan knutna till projektet, liksom ett 40-tal killar som själva har ingått kring firmakulturen och ska agera statister.

– Jag ville ha med folk som tillhört den här scenen för att få autenticitet. Det är viktigt att det ska kännas äkta. Sedan blandar vi upp det med skådespelare och där har vi försökt hitta folk som har förståelse för ämnet och är beredda att göra en djuplodande research.

Tobias Hjelm och manusförfattaren Cyril Hellman har bland annat djupintervjuat ett 30-tal män som är eller har varit aktiva inom de så kallade huliganfirmorna.

Det är en ganska sluten värld, hur vann du deras förtroende?

– Jag har en bakgrund som hockeyspelare där jag spelat med flera av de här killarna, så jag hade en ingång, ringde dem och bestämde ett möte där vi presenterade projektet. Jag har varit tydlig med att jag vill göra ett seriöst drama snarare än någon sensationsjournalistik. Vi vill ju verkligen få fram baksidan och konsekvenserna av det här. Familjestrukturen och hur det i princip omöjliggör många relationer.

När en subkultur ska beskrivas är det lätt att fastna i schabloner och i detta fall antingen komma med pekpinnar eller glorifiera våldet. Tobias nämner att Staffan Hildebrands film ”Stockholmsnatt” nästan blev en reklamfilm för kickerskulturen och romantiserade ungdomsvåldet under 1980-talet. Han är noga med att han inte vill att ”För evigt trogen” ska gå i samma fälla.

– Mitt mål är att gestalta en berättelse som kan ge åskådaren en upplevelse som kan leda till moraliska beslut i livet. I slutändan är det ändå konsekvenserna man får se, att det kan gå jävligt illa. Och jag har valt att också skildra kvinnornas perspektiv och hur de upplever den här världen.

Samtidigt är det ingen enkel uppgift att beskriva en kultur som är så sluten som fotbollshuliganernas.

– Det är en otrolig sammanhållning, en enorm gemenskap och lojalitet. De ställer upp på ett sätt som jag aldrig har upplevt i något annat sammanhang.

– Våld är naturligtvis aldrig okej, men det finns samtidigt en väldig dubbelmoral i samhället. Det ordnas MMA-galor där våld är i fokus och när man kollar på ishockey och spelarna slåss på isen så jublas det, medan det blir ramaskri när de här killarna gör upp i någon grusgrop. Så länge det är kommersiellt gångbart ser samhället gärna mellan fingrarna på våld. Det är intressant att lyfta de frågorna, om vad som anses vara okej och inte. Jag tycker det är intressant att komplicera frågan.

Samtalet kommer in på att många av supportrarna är emot kommersialiseringen av idrotten.

– Mer och mer av det man läser på sportsidorna nu för tiden handlar om övergångssummor, löner och miljonvinster. Det vänder sig de här killarna kraftigt emot. De värdesätter saker som lojalitet för klubben mycket mer än allt prat om pengar.

Han är noga med att han vill komplicera bilden och ställa frågor utan några enkla svar.

– Det är därför jag ville träffa familjerna och barnen också. En kille säger till exempel ”Jag vill ju inte att mina barn ska hålla på med det här.” Barnen vet ju om vad deras pappor gör. Jag upplever det som ett kicksökeri. Jag tycker att jag själv i mitt skådespelarliv ibland har trillat över gränsen för hur långt egot kan dra en för att uppleva något.

Tobias Hjelm menar att våldskulturen är en del av något djupare i samhället. Han tycker att det går att jämföra den allra mest fanatiska supporterkulturen med religion.

– Människor strävar efter något att tro på i en väldigt sekulariserad värld. Det är något i vårt sönderciviliserade samhälle som man har tryckt ner och förträngt. Något väldigt primitivt som man söker efter och eftersträvar. Vi får inte utlopp för vissa saker. Lars Norén säger det bra i sin pjäs ”München-Aten”: ”Jag önskar jag kunde släcka en lampa inom mig.”

– Det är en sorts beroende som i det här fallet handlar om adrenalin, en livsfara man utsätter sig själv för och som man vill komma tillbaka till. De här killarna har blivit beroende av att leva på gränsen.

Det är ännu inte säkert var eller när serien kommer att visas. Men enligt Tobias Hjelm finns intresse från flera bolag.