Intervju med Guillermo del Toro

Guillermo del Toros filmkarriär fick en minst sagt bisarr start i början av 90-talet. Den mexikanska regissören hade just klippt färdigt sin debutfilm när han efterlystes av polisen. Grannarna klagade på en vidrig likstank som spred sig från produktionskontoret som regissören lämnat i all hast.

Det visade sig att Del Toro hade glömt att tvätta bort ett levande organiskt material i den speciella mackapär som spelar en central roll i den moderna vampyrfilmen "Cronos" som vann kritikerpriset på filmfestivalen i Cannes 1993.

- "Cronos" handlade om ett barnbarn som älskar sin farfar trots att denne är ett slags vampyr som håller på att ruttna bort. Den var dedicerad till min farmor som var en mycket sträng och ultrakonservativ katolik, säger Guillermo del Toro på en telefonlinje från hemmet i Los Angeles.

- Man skulle kunna säga att min farmor var min allra största influens eftersom hon blev så upprörd över att jag drogs till mörka och konstiga saker. Två gånger försökte hon utsätta mig för exorcism med hjälp av heligt vatten. Jag älskade henne väldigt mycket, men hennes attityd stärkte bara min passion för mina intressen, skrattar han.

På bilder ser han ut som en rundlagd mexikansk jultomte. Han föddes 1964 i Guadalajara och beskrivs som ett ensamt barn med livlig fantasi. Redan som 12-åring lyckades han övertala sin mamma att spela ett gigantiskt foster i en av sina tidiga 8 mm-filmer som han spelade in med pappas kamera. Trettio år senare har Del Toro blivit en av filmvärldens mörkaste poeter som fortfarande älskar leksaker. I sin första Hollywoodfilm "Mimic" lät han jättelika muterade kackerlackor hota mänskligheten i New York.

I dag har han satt Mexiko på filmkartan tillsammans med kolleger som Alejandro González Iñárritu ("Babel") och Alfonso Cuarón ("Children of men"). Tillsammans har de mexikanska regimusketörerna lyckats skrapa ihop 16 nomineringar på årets Oscarsgala.

Del Toros "Pans labyrint" handlar om den unga Ofelia som skapar en underjordisk fantasivärld för att uthärda fasorna under slutfasen av spanska inbördeskriget, 1944. Samtidigt är hon en inkarnation av "Underjordens drottning" och flyr sin fascistiska svärfar kapten Vidal (Sergio López) till en labyrint där hon ledsagas av en bockhornad faun. Del Toro ser filmen som en uppföljare till den gotiska skräckfilmen "Devil's backbone" som råkade ha världspremiär i samband med terrorattacken mot New York 2001.

- Jag kände att 11 september förändrade världsläget så pass mycket att jag var tvungen att återigen ställa fascismen mot väggen. Det blev en ny liten parabel om oskuldsfulla barn och spanska inbördeskriget, säger Guillermo del Toro som är emot alla totalitära system - "oavsett om det är katolska kyrkan eller Margaret Thatcher".

Precis som sina mexikanska kolleger är han djupt bekymrad över tillståndet i världen, den ökande intoleransen, rädslan och alienationen.

- Eftersom jag använde den gotiska skräckformen i "Devil's backbone" så tänkte jag på sagoformen till "Pans labyrint". Jag är en sagonörd som samlat på originalteckningar från viktorianska sagoböcker sedan jag var liten pojke. Man skulle kunna säga att filmen är ett slags remix av klassiska sagor av H C Andersen, "Trollkarlen från Oz" och "Alice i Underlandet", säger Guillermo del Toro medan han tuggar tuggummi.

- I "Pans labyrint" ville jag ställa två krafter mot varandra. Fascismen är ett mycket manligt fenomen som representeras av kaptenen (Sergio Lopez) som tror på våldets kraft men i slutändan visar sig vara svagast av alla. Mot detta ville jag ställa ett kvinnligt universum - en naturlig styrka som inte bygger på brutalitet eller fejk, säger Guillermo Del Toro.

Just nu håller han på med uppföljaren till succén "Hellboy" tillsammans med seriens skapare Mike Mignola.

- "Hellboy 2. The golden army" kommer att vara mycket olik den första filmen. Då var jag tvungen att hålla mig till den ganska komplicerade originalhistorien, nu kommer det att bli ett mycket friare och mer galet universum, säger han.

Men först väntar Oscargalan den 25 februari då Del Toro får gå i clinch med bidrag från Tyskland, Kanada, Algeriet och Danmark.

- Jag gillar dansk film och jag gillade Susanne Biers "Efter bröllopet", men jag blev mest berörd av den tyska "I andras ögon" och kanadensiska "Water".

• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Skriv ut