Striden om upphovsrätten

IT-branschen: ”Telekompaketet behöver tillägg om mänskliga rättigheter”

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

På onsdag skrivs nästa kapitel i historien om internets framtid i Europa. Då röstar parlamentet om det omstridda Telekompaketet. Kritikerna befarar det värsta, ett hårt reglerat internet utan rättssäkerhet. De svenska internetoperatörerna är delvis inne på samma linje.

På onsdag skrivs nästa kapitel i historien om internets framtid i Europa. Då röstar parlamentet om det omstridda Telekompaketet. Kritikerna befarar det värsta, ett hårt reglerat internet utan rättssäkerhet. De svenska internetoperatörerna är delvis inne på samma linje.

I morgon, onsdag, röstar EU-parlamentet om det omdiskuterade så kallade Telekompaketet. Dess syfte var ursprungligen att uppgradera och harmoniera medlemsländernas regelverk för den digitala kommunikationens infrastruktur, men vartefter har formuleringar om kommunikationens innehåll föreslagits. ”En olycklig utveckling”, säger Pär Nygårds, näringspolitisk expert på de svenska internetoperatörernas branschorganisation, IT- och telekomföretagen.

- Man luddar till Telekompaketet på ett icke önskvärt sätt och vi anser att lagstiftningen först och främst inte ska reglera innehåll, säger Pär Nygårds.

Annons:

De skrivningar som enligt honom är icke önskvärda har lett till starkt kritiska reaktioner från såväl it-debattörer och jurister som bloggosfär och politiker. Bland annat har de numera så kända tilläggen 138 och 166 lagts fram i EU-parlamentet. Tilläggen säger bland annat att internetanvändare ska garanteras rättsliga prövningar innan de stängs av från internet, samt andra medborgerliga fri- och rättigheter i Telekompaketet.

- Näringsdepartementet har sagt att 138:an och 166:an är onödiga eftersom Telekompaketet handlar om infrastruktur. Det är i och för sig helt korrekt, men de behövs eftersom andra tillägg har gjorts. Tillägg som antyder att internetleverantörer endast ska garantera tillgängligheten till ”legalt innehåll” samt formuleringar som öppnar upp för att enskilda kan komma att uteslutas från nätet gör att det finns fog för både tillägg 138 och 166, säger Pär Nygårds.

Då båda tilläggen lever under hotet om att inte överleva hela vägen genom EU:s beslutsapparat har även ett samlande tilläggspaket presenterats i form av Citizens' rights amendments, CRA. Även till CRA ställer sig IT- och telekomföretagen positivt.

- Vad jag har sett inkluderas där bland annat både 138:an och 166:an, men en tredje del tar också upp frågan om traffic management och nätneutralitet. Ur vårt perspektiv kan man generellt säga att det är viktigt med öppenhet och att man ska kunna konkurrera på lika villkor oavsett om man är en egen nätägare eller om man hyr in sig på någon annans nät, säger Pär Nygårds.

- För att kunna uppnå viss nivå av kvalitet och robusthet krävs visserligen en del styrning, men den ska vara så låg som möjligt och handla om trafik, inte innehåll.

Är det något som är dåligt med CRA?

- Jag har inte detaljstuderat förslagen, men andemeningen i de olika delarna är klart positiva. Traffic management och nätneutralitet hänger väldigt nära ihop.

Vad gäller nätneutraliteten säger Pär Nygårds att framtiden är svår att sia om. Han konstaterar att den hittills skiljer sig stort mellan USA och Europa.

- Där har man haft en väldigt stor debatt, men den amerikanska internetleverantörsmarknaden annorlunda ut och därför har kritiken varit starkare där. I Europa har nätneutralitetsfrågan hittills inte varit så aktuell, men det är en fråga som jag tror kommer att komma upp i dagsljuset allt mer. Vilken väg utvecklingen tar är svårt att peka på nu, det är många faktorer som avgör, säger Pär Nygårds.

Era medlemmar är ju både innehålls- och tjänsteleverantörer. Hur har de interna diskussionerna sett ut?

- På branschnivå har frågan inte vuxit sig så stor på grund av marknadens utveckling i Sverige. Detta beror sannolikt på att marknadssammansättningen ser annorlunda ut här jämfört med USA.

Det blir allt vanligare att tjänsteaktörer ingår samarbeten med innehållsaktörer, till exempel för musiknedladdningstjänster. Utifrån skulle det kunna tro att internetleverantören skulle kunna uppleva sig klämd mellan sina kunders och sina samarbetspartners intressen, men Pär Nygårds säger att något sådant problem har branschen inte haft:

- Även om vi inte grottat ner oss i nätneutralitetsfrågan är vår generella inställning att en öppen och fri marknad på lika villkor är bra.

Många Telekompaketetkritiska röster har sett ett hot om en utveckling mot ett mindre fritt internet, ett internet där man köper sig tillgång till olika delar i stil med hur kabel-tv fungerar. Det skulle vara raka motsatsen till it- och telekombranschens allmänna linje om öppenhet, men Pär Nygårds är osäker på huruvida en sådan utveckling är den enda sannolika.

Han pekar på att man redan nu ser en ökad konvergens där allt fler företag förmedlar allt fler tjänster – många accessleverantörer erbjuder exempelvis triple-play-paket med telefoni, tv och bredband. Samtidigt glider lagstiftningarna på de olika områdena allt mer in på varandras områden.

- Jag skulle inte bli förvånad om vi kommer att få se ett antal olika tjänstemodeller, både öppna och slutna. Apples Iphone är ett bra exempel på det - en stabil produkt med hög kvalitet, men du är samtidigt ganska låst som användare. Allt ska godkännas av leverantören i form av vilka applikationer du kan installera på deras plattform.

Menar du att denna ”både-och”-utveckling kommer att ske alldeles oavsett Telekompaketets slutgiltiga utseende?

- Jag vill inte bygga ihop de där frågorna allt för mycket, men låt oss säga så här: Om du tittar på de värden som genereras av elektronisk kommunikation i stort, så vore det ett grovt missgrepp att inskränka möjligheterna genom att låsa in användare, att skapa hårt slutna system med hög grad av övervakning. Om man ersätter frihet och ansvar med något slags tillståndsförfarande skulle man skjuta sig i foten vad gäller nätsamhällets utveckling.

Enligt Pär Nygårds är det ”lätt att se en sådan riktning” om man ser de skrivningar i Telekompaketet som rör innehåll som en komponent bland flera i sig självt möjligen godtagbara lagar. Han nämner bland annat signalspaningslagen, datalagringsdirektivet och Ipred, som tillsammans påverkar samhället i stort och det är lätt att man hamnar fel, säger han.

- Vi saknar ett helhetsperspektiv från regeringens sida, med tanke på hur viktig elektronisk kommunikation är. IT som generell företeelse skär horisontellt, tvärs genom samhället och påverkar alla sektorer, medan traditionell lagstiftning tenderar att gå vertikalt i stuprör.

Regeringens delegat i EU:s rådsarbetsgrupp för telekommunikationer, Jörgen Samuelsson, har sagt till DN.se att internet inte är en mänsklig rättighet. Det går emot allt vad både 138:an, 166:an och CRA står för. Men det går också emot IT- och telekomföretagens inställning.

- Vi från branschens sida har i flera år varit väldigt tydliga med att man inte kan förvägra någon ett internetabonnemang. Yttrande- och informationsfrihet är mänskliga rättigheter. Man måste ställa frågan i relation till var samhället är och vart det är på väg. Allt fler institutioner flyttar ut på nätet liksom mer och mer av vårt sociala och praktiska liv, säger Pär Nygårds.

- Förvägras man rätten att ta del av det blir man digitalt handikappad och det är ett stort ingrepp i en enskild människas liv. Särskilt om det inte föregås av en rättslig prövning.

0 . Per sida:

Andra har läst

Mer från förstasidan

 Taket på femvåningshus. Kontor, lägenheter och butiker i byggnaden.

 Minst 3.091 döda i Afrika. Man smittades i Liberia och reste till Texas. 19  16 tweets  3 rekommendationer  0 rekommendationer

thailand
Foto:Vincent Yu/AP

 Turistministern: Bra om de är ute och festar och blir för fulla. 20  5 tweets  15 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:

 Maken sade det var Turkietsemester. ”Vi har kommit till ett paradis.” 63  6 tweets  54 rekommendationer  3 rekommendationer

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:

DN PÅ AGENDAN

Annons:
Annons:
Annons: