Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Film & TV

Jag har aldrig stått i duschen och övat tacktal

Med rollen som cancersjuk methkokare i tv-serien ”Breaking bad” fick Bryan Cranstons karriär en rejäl skjuts.

Nu har han Oscarsnominerats för sin insats som svartlistad manusstjärna i ”Trumbo”, en film som väcker liv i en av Hollywoods mest skamfulla perioder.

Bryan Cranston klappar sig belåtet på magen.

– Jag saknar inte ”Breaking bad”. Det var som en smaskig måltid. Man är lycklig när man äter den, men man blir mätt.

I fåtöljen framför mig på Intercontinentals hotellrum i Toronto sitter en peppad 59-åring med energi för två i stilig kostym och perfekt knuten slips. Han är märkbart nöjd att ha gått vidare efter den ultrapopulära tv-serien. Precis som sin rollfigur i ”Trumbo” är han välartikulerad, en charmör som har benägenhet att lätta upp stämningen.

– Det är alltid enklare att spela utåtagerande rollfigurer med stark personlighet. Det är de nyanserade som är svåra. Trumbo skulle älska en intervju som denna, att få vara i centrum och underhålla, säger Cranston.

Rollen i ”Trumbo” tycktes vara som klippt och skuren för Cranston. Han spelar Dalton Trumbo som på 1930- och 1940-talen tillhörde en av Hollywoods skickligaste filmförfattare. Men när han i det paranoida efterkrigs-Amerika vägrar vittna om påstådd kommunistisk propaganda och blir angripen av skådespelaren John Wayne (David James Elliot) och skvallerkrönikören Hedda Hopper (Helen Mirren) blir han svartlistad och går under jorden.

– Att bli förtryckt för sina åsikters skull är historiskt väldigt oamerikanskt. Alla har åsikter. Lyssna på dem, acceptera dem. Man behöver inte hålla med men det är fel att förneka en persons rätt att tycka. Jag försöker leva efter den principen. Jag drogs till filmen för den har ett syfte och för att många i dag inte känner till vad som hände, säger Cranston.

Dalton Trumbo, som bland annat skrev klassiken ”Spartacus” (1960), vann två Oscarsstatyetter pseudonymt under sina tio isolerade år (”The brave one”, 1956, och ”Prinsessa på vift”, 1953). Han fick inte upprättelse förrän på 60-talet. Cranston menar att metoderna hos NSA ekar McCarthyerans häxjakt.

– Jag tycker det är fel att avlyssna vilken medborgare som helst. Om det finns misstankar får man ordna husrannsakan. Annars har vi en totalitär eller fascistisk regering. Flera av mina vänner är väldigt konservativa och vi har ofta heta diskussioner om det här. Men det är så de känner. Som jag brukar säga om mina roller: vad man än tycker om dem är det bättre att bli arg än uttråkad. För det är då jag har misslyckats, säger han.

Cranston har många roller bakom sig, närmare bestämt 140. Trots att han som femtiotvååring fick ordentligt med luft under vingarna som antihjälten Walter White i ”Breaking bad” (2008–13) har han sedan 70-talet arbetat med skådespeleri. Efter en brokig uppväxt i Los Angeles förorter och några år på polishögskolan spelade han i många tv-produktioner och reklamfilmer.

– Jag ville redan från början livnära mig som skådespelare, vilket jag också har gjort. Jag har aldrig behövt göra något annat. Det är den prestation jag är mest stolt över, säger Cranston.

Många känner igen honom som den återkommande tandläkaren i ”Seinfeld” och som fyrabarnspappan i komediserien ”Malcolm – ett geni i familjen”. Hans mångsidighet och stiliga vardagsutseende har renderat honom biroller i Steven Spielbergs ”Rädda menige Ryan” (1998), ”Little miss Sunshine” (2006) och i ”Drive” (2011) spelar han Ryan Goslings beskyddare. Nyligen vann han en Tony för sin tolkning av president Lyndon B Johnson i Broadwaypjäsen ”All the way”, en roll han återkommer till i HBO:s tv-serie.

– Det finns många likheter mellan Trumbo och Johnson. Båda är desperata arbetsnarkomaner, ambitiösa, på något sätt känslomässigt skadade, mobbade i skolan och väldigt begåvade i sitt område.

Dalton Trumbo skrev sina manuskript i badkaret, med pennan i ena handen och cigarretten i den andra.

– Han drack för mycket, sov och åt dåligt, knaprade piller. Naturligtvis tog hans kropp stryk och det var i badet han kunde helas, säger Cranston som menar att Trumbo var en rastlös författare som inte ville spilla någon tid.

– Jag vet att det är löjligt men det var nakenscenerna som var de mest pinsamma att göra. Jag drog många skämt då, jag brukar göra det som försvarsmekanism. Framför allt när jag klädde av mig i fängelset. Jag vet inte varför regissören Jay Roach klippte bort scenerna med mig naken framifrån, skrattar Cranston.

Inte helt förvånande, och som sin rollfigur i ”Trumbo”, har Cranston också en fallenhet för det skrivna ordet. På fritiden plitar han på sitt nya manus som han också planerar att regissera.

– Det är fortfarande under utveckling. Den stora utmaningen är finansiering. ”Argo”, som jag spelade i, tog hela åtta år att få till. Och då stod superstjärnan George Clooney bakom från början. I Hollywood är det många som vill ha ett ord med i laget, speciellt de med pengar. Jag får väl steppa för att få ihop det, skrattar Cranston.

Att Cranston nu kammat hem sin första Oscarsnominering tar han med ro.

– Jag arbetar inte för att få priser eller för uppmärksamhet, jag bryr mig inte om det. Jag har aldrig varit killen som står i duschen och förbereder ett tacktal. För mig handlar det här yrket om uttryck.

– Ju äldre jag blir, desto viktigare är det att göra något ärligt. Jag är mer intresserad av erfarenheter än saker. Jag behöver inte förstå mitt liv, jag vill uppleva det. Livet är inte bara i huset jag bor i, det är överallt.

Bryan Cranston.

Född 1956 i Canoga Park, Los Angeles.

Fick sitt stora genombrott som Walter White i ”Breaking bad” som gett honom fem Emmy och en Golden globe. Även känd för rollen som Hal i komediserien ”Malcolm – ett geni i familjen”. Rollen som manusförfattaren Dalton Trumbo har gett honom sin första Oscarsnominering.

Filmografi i urval:

”Rädda menige Ryan” (1998), ”Little miss Sunshine” (2006), ”The Lincoln lawyer” (2011), ”Argo” (2012), ”Godzilla” (2014) och

”Trumbo” (2015).