Efter årtionden av manliga vänskapsfilmer och manliga dilemman och manliga hjältedåd är den envisa trenden bruten - åtminstone i Berlin år 2009.
Om det är något som festivaljuryn kommer att ha en svår uppgift med, så är det att välja bästa kvinnliga skådespelare.
Bland favoriterna på festivalen finns den iranska "Darbareye Elly", "Om Elly".
Regissören Asghar Farhadi berättar en historia om en grupp glada människor som åker i väg till ett hus vid havet. Den unga kvinnan Sepideh, intensivt spelad av Golshifteh Farahani, försöker koppla ihop den unga barnflickan Elly med sin kompis Ahamad. Det är sol, det är vatten, unga människor som vill ha roligt, men alla kvinnor bär sjal på huvudet, det kan vi inte låta bli att lägga märke till. Mitt i filmen försvinner Elly, och när hon försvinner blir det tydligt vilken härva av halvlögner och dubbelmoral som funnits i gruppen.
"London river" är än så länge recensenternas etta. Beskrivningen av "London river " låter riskabelt: två föräldrar, en bondkvinna från Guernsey (Brenda Blethyn) och en man från Mali (Sotigui Kouyate, som bland annat arbetat med Peter Brook), söker efter sina barn efter terrorattacken i London i juli 2005. Men fransk-algeriske regissören Rachid Bouchareb ("Infödd soldat") lyckas med ett enkelt dokumentärt foto och ett intelligent manus undvika alla insmickrande klichéer som lurar i denna berättelse om goda människor.
Kate Winslet i "The reader", regisserad av Stephen Daldry ("Timmarna") är också imponerande. Kate Winslet gör ett naket porträtt av en motsägelsefull kvinna som åldras ungefär trettio år i filmen. Den bygger på Bernhards Schlinks roman "Högläsaren", om en tysk pojke som lär känna den betydligt äldre kvinnan Hanna som döljer två stora hemligheter, varav den ena handlar om att hon varit lägervakt under andra världskriget.
I "Cheri", baserad på den franska författaren Colettes kända bok, återförenas Michelle Pfeiffer med Stephen Frears och Christopher Hampton från tjugo år gamla "Farliga förbindelser". Här är det sekelskifte i stället för sjuttonhundratal, och berättelsen rör sig kring den godhjärtade sekelskifteskokotten Lea de Lonval. Hennes kvinnliga motspelare är en magnifik Kathy Bates som pensionerad lyxprostituerad; en position som tillåter lyx, rörlighet och oljespekulationer. "Cheri" handlar om kärlek och Leas åldrande i cynisk miljö. Michelle Pfeiffer, som själv är femtio, ser dock oförskämt fräsch ut.
I "The private lives of Pippa Lee" spelar Robin Wright Penn den 50-åriga korrekta, blonda idealhustrun till en framgångsrik bokförläggare. Hon ser tillbaka på ett liv som började i kaos och gränslöshet, gick in i konformism, och slutar med att hon gör sig fri. En originell livshistoria, skriven och regisserad av Rebecca Miller.
I Annette Olesens "Lille soldat" spelar Trine Dyrholm en ung kvinna som just har kommit hem från tjänstgöring i Afghanistan. Hon blir chaufför och livvakt åt en prostituerad från Nigeria. Stelare överläpp och sorgsnare ögon än Trine Dyrholm har sällan skådats, men Kim Fupz Aakesons manus är tyvärr en aning överkonstruerat.
Nämnas kan också juryns ordförande Tilda Swintons roll i Erick Zoncas "Julia", som man kan hitta på den stora marknaden som fungerar vid sidan av de olika festivalserierna. Swinton gör ett fullkomligt illusionslöst porträtt av en grandios alkoholist. Regissören Zonca, som gjorde "Änglas drömliv", visar med sin egen alkoholisterfarenhet hur alkoholismen skapar en förvirrad verklighetsuppfattning och kalla, okontrollerade handlingar. Så mycket märkligare blir det eftersom Tilda Swinton inte själv dricker alkohol.
Till denna lista bör också läggas Ana Maria Marinca som krigsoffer och Kerry Fox som åklagare vid krigsförbrytelseprocessen i Haag i Hans-Christian Schmids "Storm". Den sistnämndas älskare är en smart EU-förhandlare med stora likheter med Carl Bildt spelad av Rolf Lassgård!