Det pågår våldsamheter utanför en radhuslänga i Göteborgsförorten Hammarkullen. Jorge ligger illa tilltygad i en skåpbil och JW med ärr i pannan och jack i vänster ögonbryn är inte långt borta.
Nej, rollfigurerna från Jens Lapidus Stockholm-noir-trilogi har inte utlokaliserats till västkusten. Inspelningen av ”Snabba cash II”, som ska få premiär i augusti 2012, är förlagd både till Göteborg och Stockholm, men handlingen utspelar sig fortfarande i huvudstadens undre värld och huvudrollsinnehavarna är desamma.
– Det känns lite som en familjeåterförening, säger Joel Kinnaman under en inspelningspaus, klädd i en varmfodrad rock som skyddar honom mot kylan under en av höstens få regnfria dagar i Göteborg.
”Snabba cash” blev inte bara en stor succé hos bokläsarna och biobesökarna. Första filmen, som hade premiär 2009, blev också det stora genombrott för Kinnaman och öppnade dörren till Hollywood för den 31-årige Södermalmskillen. Efter roller i tv-serien ”The killing” och den amerikanska filmatiseringen av Stieg Larssons ”The girl with the dragon tattoo” är han tillbaka i rollen som JW, Johan Westlund, grabben från landet som via lyxlivet på Stureplan hamnar i dåliga kretsar.
Att ”Snabba cash” skildrar den kriminella världen ur brottslingarnas perspektiv tycker Kinnaman är en styrka.
– Det finns verkligen ett värde i att visa att människor på avigsidan av samhället är människor de också, säger Kinnaman och berättar att han fascinerades av pjäsen om Albert Speer på Göteborgs stadsteater, där Philip Zandén gestaltade Nazitysklands rustningsminister.
Kinnaman slogs av den mänsklighet och värme som manuset gav flera av de ökända nazisterna.
– De här människorna gjordes mänskliga och det gjorde allt så mycket värre. För helt plötsligt kunde man identifiera sig med dem och man kunde förstås deras tankeprocess på ett annat sätt än när de skildrats som monster, säger Kinnaman.
Han menar att det finns en likhet när Jens Lapidus skildrar den kriminella världen, inte ur en trött kriminalkommisaries ögon, utan av de personer som utgör den.
Snabba Cash sågs av drygt 600 000 biobesökare. Kinnaman säger att filmen betytt mycket för hans karriär. Han tror att en orsak till framgången var att de flesta av skådespelarna inte var särskilt kända för allmänheten och att det var hungrigt gäng som ville visa vad de kunde.
– Ta Dragomir Mrsic till exempel. Vid den första filmen var han en fortfarande bara en begåvad amatör, men till den här filmen har han tagit enorma kliv framåt, säger Kinnaman.
Även till denna film har produktionsbolaget, bland annat via en Facebooksida, sökt skådespelare med ingen eller liten erfarenhet. Det viktiga har i stället, enligt producenten Fredrik Wikström, varit att de sökande har en relation till den kriminella världen, även om han betonar att det inte betyder att de måste ha suttit på kåken.
Gänget bakom ”Snabba cash II” är detsamma som bakom ”ettan” med ett viktigt undantag. Den förra filmen gav även dess regissör Daniel Espinosa chansen i Hollywood. Hans arbete med filmen ”Safe house” med Denzel Washington i huvudrollen gick inte att kombinera med fortsättningen på ”Snabba cash”. Därför är det nu Babak Najafi, mest känd för ”Sebbe”, som ger Kinnaman, Dragomir Mrsic, Fares Fares och Matias Varela instruktioner.
Najafi medger att han noga tänkte över om han skulle ta över projektet, men inte så mycket för att den första filmen blev en succé. Han vill göra sin egen film.
– I början var jag lite fundersam, men det som gjorde att jag kände att det skulle vara kul var alla fina karaktärer och att det fanns mycket kvar hos dem som man skulle kunna plocka fram, säger regissören Babak Najafi, som överlåter till kommande biobesökarna att avgöra om det är någon stor skillnad på filmerna.
– Möjligtvis har vi försökt skruva upp tempot lite, säger Najafi.
Högt tempo är det även i Snabba Cashproduktionen. En tredje film, baserad på tredje Lapidusboken, Livet deluxe, börjar spelas in nästa år.