Största filmen var bästa filmen, enligt Guldbaggejuryn. ”Män som hatar kvinnor”, filmatiseringen av Stieg Larssons bästsäljare, knep statyetten för bästa film. Filmens hjältinna, Noomi Rapace, överraskade ingen när hon fick ta emot priset för bästa kvinnliga huvudroll.
Större delen av Film-Sverige, festfina och ledda av en vänligt spexig Johan Glans, hade samlats på Cirkus i Stockholm för att se om filmbranschens finaste pris verkligen gå till en av de största svenska publiksuccéerna någonsin? Skulle Millenniumyran ha nästlat sig ända in i självaste Guldbaggejuryn?
– 2009 är ett filmår att kollektivt känna sig väldigt stolt över, sa Filminstitutets VD Cissi Elwin Frenkel i sitt välkomsttal på Cirkus.
Och kanske just därför har sprickan mellan kritikerkåren och Guldbaggejuryn i år varit större än på länge. Varför, har recensenterna frågat sig, var en film som ”Apan” bara nominerad till ett pris och varför var ”Män som hatar kvinnor” nominerad till bästa film på bekostnad av till exempel ”Flickan”?
Men vinnarjuryn visade på måndagskvällen att de valt samma linje som svenska folket. För första gången gick priset för bästa film och biopublikens pris till samma film. ”Män som hatar kvinnor” toppar förra årets biolistor med över 1,2 miljoner biobesökare. Priset för bästa kvinnliga huvudroll gick till förhandstippade Noomi Rapace. Hennes tolkning av Millenniumhjältinnan Lisbeth Salander har, till skillnad från filmerna, hyllats unisont av Film-Sverige och gett henne en ordentlig skjuts ut i internationella sammanhang. Svartklädd och med ett stort leende på läpparna fick hon ur sig ett enda ord, tre gånger.
– Tack, tack...tack.
– Jag har sådana dubbla känslor för sådana här priser, berättar hon när prisutdelningen är över.
– Det var en skräckfylld upplevelse att spela in ”Män som hatar kvinnor”. Jag tänkte inte för en sekund att jag gjorde det för att bli så här omtyckt.
Guldbaggejuryn prisade bredd i flera kategorier. Ulf Malmros ”Bröllopsfotografen” och Lisa Siwes långfilmsdebut ”I taket lyser stjärnorna”, som båda tilldelades två baggar, var några av förra årets stora publiksuccéer.
– Jag kommer alltid att göra film som drar år mainstreamhållet. Med det menar jag inte att jag vill göra ”Göta Kanal”, utan saker som är på riktigt och som ändå drar minst 100.000 biobesökare, sa Ulf Malmros som fick utmärkelsen för bästa manus.
– Fast själv trodde jag att ”Flickan” skulle få manuspriset. Det var min favoritfilm förra året.
Men visst fanns det några guldbaggar som gick andra vägar än till publikfavoriterna.
Claes Ljungmark tog emot baggen för bästa manliga huvudroll för sin prestation som den anmärkningsvärt oglamorösa Sven-Erik i kammardramat ”Det enda rationella”. Jane Magnusson och Karin af Klintberg prisades för sin dokumentär om mannen som blev en affär, Ebbe Carlsson i ”Ebbe, the movie”.
Och så ”Flickan”, om barnet som i sista sekunden lämnas kvar hemma när föräldrarna reser till Afrika, som till slut kunde räkna till ett av de fyra priser den var nominerad till. Hoyte van Hoytema prisades för bästa foto, en historisk seger då det var den andra i rad. Han tog hem samma bagge även förra året – för fotot i ”Låt den rätte komma in”.