BERLIN.
Under kommunisttiden var det omöjligt för den polska regissören Andrzej Wajda att göra filmen om massakern i Katyn, ett skogsområde inte långt från den ryska staden Smolensk.
- Det var inte att tänka på förrän efter kommunismens kollaps, sade han på fredagens presskonferens, sedan hans film om Katyn visats på filmfestivalen i Berlin.
Han berättade att när diktaturen väl fallit 1989 dök det upp helt andra problem - hur gör man en film om Katyn, skulle man vända sig till de yngre eller till den generation vars anhöriga blev mördade, vem skulle vara hjälte och så vidare.
Nu har filmen tagits emot väl i Polen, den visas utom tävlan i Berlin och är Oscars-nominerad i kategorin bästa utländska film. Den snart 82-årige Andrzej Wajda kan andas ut.
- Jag är glad att den äntligen blev gjord, den är mycket viktigt för mig och i Polen har man väntat länge på en film om Katyn, sade veteranen, vars far hörde till dem som avrättades våren 1940.
Andrzej Wajda vill inte kalla filmen politisk, snarare är det en sorgens film om hur mer än 20.000 personer mördades.
Filmens inledningsscen visar hur den polska civilbefolkningen flyr österut, ingen vet att Hitler och Stalin gjort upp om att stycka Polen. Från öster kommer Röda armén och tar de polska officerarna till fånga. Stalin och Hitler hade samma strategi, den polska intelligentsian skulle förgöras. De flesta officerare var reservister som till vardags var läkare, ingenjörer och lärare.
I filmen ser vi hur nazisterna stänger universitetet i Krakow, lärarna skickas till arbetslägren.
Och på Stalins order avrättas de polska officerarna med nackskott, i slutscenen täcker en caterpillar massgraven med jord.
- Det här är den första filmen om Katyn, det som hände måste visas för att publiken ska förstå, motiverade Andrzej Wajda filmens grymma slut.