Film & TV

Medier ­sätter fart på det ­politiska spelet

Nu drar supervalåret i gång. Men är det den sakpolitiska debatten eller det politiska spelet som kommer att prägla mediernas ­valbevakning?

Opinionsundersökningarna är beställda, de mediala utspelen schemalagda, pr-skallarna hjärnstormade och kommentators­pennorna vässade. Det politiska spelet kan börja.

2014 kallas supervalår (efter tyskans superwahljahr) eftersom EU-parlamentsvalet i maj och riksdagsvalet i september sammanfaller. Hur valrörelsen kommer att skildras i medierna återstår att se, men om trenden från det senaste decenniet håller i sig kommer vi journalister att fokusera ännu mer på det som ibland kallas det politiska spelet: valtaktiken, mediestrategierna, opinionsmätningarna, de inre partikonflikterna och blocksprickorna.

– Det politiska spelet handlar i grund och botten om vem som vinner och vem som förlorar. Om man tar fotbollsmatchen som sinnebild: hur går det där på planen? Vilka går det bra för, vilka spelare är starka, vilka är svaga? Vilka sätter mål, vilka gör missar, förklarar Jesper Strömbäck, professor i medie- och kommunikationsvetenskap på Mittuniversitetet.

Medieforskare skiljer mellan gestaltandet av politik som sak och politik som spel. Jesper Strömbäck ligger bakom en studie, presenterad i boken ”Kampen om opinionen”, som visar att den genomsnittliga andelen nyheter som gestaltade politik som sak sjönk från 59 procent under valet 2002 till 49 procent 2006 och 44 procent 2010. Den genomsnittliga andelen nyheter som gestaltade politik som spel var 36 procent 2002, 31 procent 2006 och 54 procent 2010.

– Jag tror att vi får en fortsatt ökning av den spelgestaltande journalistiken på bekostnad av den sakgestaltande. Hur kraftig förändringen blir just i år är svårt att säga, det kan bero på om det blir någon stor skandal. I så fall tenderar spelgestaltningen att trängas ut. Tittar man historiskt fungerar de som kommunicerande kärl: är det mycket skandal blir det mindre spel, säger han.

En annan tendens som vittnar om det politiska spelets växande dominans är antalet opinions­undersökningar, som ökade från 88 under valrörelsen 2002 till 117 under 2006 och till 121 det senaste valet. I valrörelsen 2010 handlade endast 4 procent av opinionsmätningarna om vad människor har för åsikter i olika sakfrågor.

Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen, Aftonbladet, Rapport, Aktuellt och TV 4 Nyheterna finns med i studien, som också visar att journalistiken är mer sakgestaltad i morgontidningarna än i kvällstidningarna och att SVT:s nyheter är mer benägna att gestalta politik som sak än kommersiella tv-nyheter.

– I grund och botten beror förändringen på två saker. Det ena är kommersialiseringstendenserna, det är billigare att göra journalistik om det politiska spelet. Det andra är att det ställer lägre krav på läsarna, lyssnarna, tittarna och är lättare att dramatisera. Folk har lättare att relatera till spelet omedelbart och därför är det mer effektiv journalistik i kampen om människors uppmärksamhet, säger Jesper Strömbäck.

Man behöver inte vara manusförfattare till ”House of cards” eller ”Vita huset” för att förstå att det politiska spelet helt enkelt är spännande. Risken är dock att det i längden leder till ett minskat intresse för politik.

– Vi gjorde en panelundersökning valet 2010 där vi tittade på effekten av att exponeras för spelgestaltande respektive sakgestaltande journalistik. Den visade att intresset för politik minskade när man exponerades mycket för spelgestaltande rapportering. Gestaltningen av det politiska spelet bidrar både till att minska den politiska mobil­iseringen och det politiska förtroendet, säger Jesper Strömbäck.

Fakta. Supervalåret i några etermedier

SVT
Valbevakningen startar på söndag med premiären av ”Nyfiken på partiledaren”. SVT har redan nu lanserat sin valsajt svt.se/val2014.

Humorn i årets valbevakning kommer huvudsakligen att vara webbaserad, eftersom den är tänkt att locka förstagångsväljare.

Jobben, sjukvården och skolan blir frågor i fokus, eftersom väljare identifierat dem som viktiga. Under hashtaggen dinröst förs dialog på sociala medier.

En debatt om jobben från Malmö och en om ekonomin från Umeå är inplanerade. Anna Hedenmo och Mats Knutson ska leda utfrågningarna med partiledarna inför riksdagsvalet.

Enligt valsamordnare Eva Landahl kommer SVT att satsa inte bara på att granska sakfrågor i årets valbevakning utan också på ideologi.

För att identifiera ämnen som väljare är intresserade av använder SVT bland annat analysinstrumentet Notified, som läser av bloggosfären, Twitter och Facebook.

SR
Även SR kommer att ha en egen valsajt. Där kan väljare testa sig med Valkompassen – ett samarbete med SVT.

Radioteatern sänder varje ­lördag följetongen ”Ditt parti”, som följer ett fiktivt mittenparti som sensationellt tog sig in i riksdagen förra valet.

Den 2 februari startar det nya debattprogrammet ”P1 debatt”, som leds av Alexandra Pascalidou inför publik. Det sänds en gång i månaden fram till valet och första ämnet blir ”Hur mycket rasism tål Sverige?”.

SR kommer likt SVT att satsa mer på frågor som väljarna identifierat som viktiga. Till sin hjälp har alla SR:s redaktioner publiknätverk med människor som har specialkunskaper inom olika områden.

En särskild grupp som ska spegla valet i ett ungt perspektiv ska bland annat göra en valpodd varje vecka.

I P 1 Morgon kommer Lasse Johansson och Monica Saarinen att leda partiledarutfrågningarna inför riksdagsvalet.

TV 4
Vill ännu inte avslöja sina nya grepp, men utöver nya program blir det partiledarutfrågningar, debatter och en stor valsändning.

Jämfört med förra valet ska TV 4 finnas på fler plattformar och använda nya digitala format.

Efter den öppna granskningen #skolsnusk under hösten blir ­skolfrågor fortsatt viktiga i TV 4:s valbevakning.

Ger ökat utrymme för politisk tv-reklam i denna valrörelse. Partier får nu annonsera även i samhälls- och aktualitetsprogram. Den ”reflection day” som tidigare fanns tas bort, vilket innebär att partierna nu kan annonsera ända fram tills vallokalerna stänger.