Mitt DN
logo-woman
välkommen
Vill du göra adressändring, göra uppehåll eller anmäla utebliven tidning?
Mina bokmärken
Skribenter jag följer
Mina bokmärken
Det är lite ensamt här inne

Klicka på bokmärkessymbolen vid artikeln för att spara i denna lista

Ta bort markerade
Avbryt
Vill du ta bort markerade bokmärken?
Avbryt
Public service i en digital värld

Mobilägare tvingas betala tv-avgift

Bokmärk artikel
Det kostar att titta.

Foto: Markus Dahlberg / Scanpix Det kostar att titta.

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Flera användare av smarta telefoner har redan tvingats att betala radio- och tv-avgiften på 2 076 kronor per år. I slutet av förra veckan införde Radiotjänst nya rutiner för att få fler att betala för sitt tv-tittandet.

Flera användare av smarta telefoner har redan tvingats att betala radio- och tv-avgiften på 2 076 kronor per år. I slutet av förra veckan införde Radiotjänst nya rutiner för att få fler att betala för sitt tv-tittandet.

Enligt reglerna är alla som har en apparat som är avsedd att använda för att se på tv skyldiga att betala mottagaravgiften. Fram till i förra veckan tolkade Radiotjänst i Kiruna dessa regler lite mer generöst och avstod från att uttryckligen fråga kunder om de ser på tv via sina smarta telefoner. I de systematiska rundringningar som nu görs till de cirka 350 000 personer i landet som inte betalar någon mottagaravgift frågar Radiotjänst nu om de ”har någon avgiftspliktig utrustning”. Och de som inte förstår vad det är för utrustning som man syftar på får hjälp med information om vilka apparater det gäller.

– Tre personer som kan se på tv via sin mobiltelefon har fram till nu valt att betala avgiften. Möjligen är det så att de – trots allt – även har en dator, separat datorskärm eller en tv-apparat som de också kan använda, säger Carl-Gustav Johansson, vd på Radiotjänst i Kiruna.

Annons:

Sedan det blev möjligt att se tv-sändningar ”live”, eller linjärt som man också säger, på en dator, läsplatta och mobiltelefon på samma sätt som i en traditionell tv trädde de striktare tillämpningarna i kraft. Villkoret är att man kan se programmen samtidigt som de sänds och att det är hela utbudet på en tv-kanal som skickas ut på nätet.

– Vi har en ökning med 2 000 fler nyanmälningar i februari jämfört med vad vi räknade med i våra prognoser. Det beror sannolikt på att folk börjar inse att de nya tillämpningarna trätt i kraft, säger han.

I dag lägger både TV 4 och SVT ut alla sina sändningar på internet, vilket lett till att användare av datorer, läsplattor och smarta mobiler kan bli skyldiga att betala radio- och tv-avgift. Vilket av företagen som var först med att ”släppa ut anden ur flaskan” är dock oklart. När TV 4 startade sina linjära webbsändningar i oktober i fjol var det en betaltjänst som man var tvungen att abonnera på. SVT introducerade sina nätsändningar i februari i år, men utan några krav på abonnemang eller föranmälan. Radiotjänst i Kiruna har tolkat reglerna som att de fria internetsändningarna är ”en sändning som samtidigt och utan särskild begäran är tillgänglig för vem som helst”. Därmed blev även innehavare av mobiltelefoner, datorer och läsplattor avgiftsskyldiga.

Det betyder väl i klartext att det var SVT som öppnade för att även dator-, läsplatte- och smartphoneanvändare ska betala avgiften på 2 076 kronor per år?

– Nej, det var TV 4 som började i stor skala med detta i höstas. Lagstiftningen gör ingen skillnad på om det är en betaltjänst eller inte. I tekniskt avseende finns TV 4-signalen där för vem som helst. Vi räknar därför med att den nya betalningsplikten gäller från och med oktober i fjol, säger Carl-Gustav Johansson.

Frågan om hur och vilka som ska betala mottagaravgift för radio och tv i Sverige utreddes av public service-utredningen. Men regeringen valde att bortse från deras förslag med motiveringen att frågan behöver utredas ytterligare. Vem som ska leda den är fortfarande oklart. Och det tycks heller inte finnas någon större brådska inom kultur- och finansdepartementen att lösa problemet eftersom det inte ens finns en tidsplan för när det borde vara klart.

– Frågan befinner sig i limbo. Men det är inget större problem för oss. Vi har en tydlig teknikneutral lagstiftning som vi nu följer, säger Carl-Gustav Johansson.

Kommentarer (110)

Den här artikeln går inte längre att kommentera.

0 Per sida:

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

banantopp
Foto:Jonas Eriksson

 Få avgångar och långa restider. Fem år sedan tågen började gå. 6  1 tweets  4 rekommendationer  1 rekommendationer

 ”Skulle gynna hela Europa”. Trots uteblivna effekter planeras ny utbyggnad norrut. 6  1 tweets  4 rekommendationer  1 rekommendationer

bananliten
Foto:Jonas Eriksson
sarah-488
Grafik:Stefan Rothmaier

Sarah Sjöström simmar för att försvara sitt VM-guld på 100 meter fjäril.  Tränaren vet vad som krävs.

Jennie Johansson ska räkna sig till VM-finalen.  På 100 meter bröstsim.

brittpuff
Foto:Mark Earthy

 DN i Kent. Frustrationen växer när vägarna korkar igen i jakten på migranter. 53  2 tweets  50 rekommendationer  1 rekommendationer

 Läs också: Miserabla flyktingläger växer fram i Europa 92  29 tweets  62 rekommendationer  1 rekommendationer

Annons:
skylt
Foto:Wikimedia

 ”Har aldrig varit med om något liknande”. Vit vätska gjorde plötsligt vägen glashal.

Annons:
Annons:

Full koll i sommar

 Skaffa DN:s app! Massor av läsning hela sommaren.
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: