Sveriges Televisions värdar och värdinnor har snart presenterat sina sista program. I slutet på vintern försvinner hallåorna ur bild och övergår till att informera om tv-tablån enbart genom sina röster. Tiden för att berätta om nästa program eller tipsa om att hämta en förälder att hålla i handen när det blir läskigt förkortas samtidigt.

Beslutet att endast använda rösthallåor har SVT bland annat baserat på undersökningar med fokusgrupper, dessa förmedlade framför allt att de vill ha tydlig information som ligger nära i tiden. Man är alltså mindre intresserad av vad som händer i kanalen i morgon och få vill höra vad som händer i nästa vecka. Helga Baagøe är kommunikationsdirektör på SVT:

– Vi vill modernisera skarvarna, tiden mellan programmen. Den ska utvecklas och moderniseras, hallåorna kommer finnas kvar genom sina röster. De kommer att fortsätta skriva sina egna manus och det är viktigt att de uttrycker sig både lockande och begripligt, säger Baagøe.

Hallåan, som fått sitt namn från tiden då landet anropades med ett ”hallå, hallå” i radio har varit en betydande del av tv-historien. De har fungerat som en slags ledsagare mellan programmen och används av tv-kanaler i de flesta länder.

I dag finns hallåorna förutom i Sverige även i Polen, Norge, Finland, Belgien och Nordirland samt i Italien.

– De skapade en slags länk mellan det nya mediet och tv-publiken när det kom, det har hänt så mycket sedan dess och jag tror att man får hitta det personliga tilltalet på annat håll. I dag är varje sekund som man kan fånga publikens intresse så dyrbar. Vi kommer ju fortfarande ha en julvärd varje år, då finns det ett extra värde med någon som presenterar programmen, säger Baagøe.

TV 4 har inga planer på att ta bort kanalens hallåor, enligt gruppchefen för kommunikationsavdelningen, Monica Brånn, fyller de flera viktiga funktioner, inte minst i marknadsföringssyfte.

– Hallåorna ger både ansikte och röst till kanalen och gör värdefull ”crosspromotion” – alltså marknadsför program som visas i våra andra kanaler, det stärker vårt varumärke, säger Brånn.

– Som tittare ska man känna sig välkommen till kvällen på TV 4 och det är mitt jobb, säger Caroline Norrby som jobbat som hallåa sedan 2002. Vi tillhör kommunikationsavdelningen och ser till att just kommunikationen med tv-publiken är personlig.

Hur tittarna kommer att reagera på frånvaron av hallåor i SVT är det naturligtvis ingen som vet.

– Tittarna vänjer sig nog snabbt, men det ska bli intressant att se vad det blir för reaktioner, och om det ger resultat, säger Justine Kirk, hallåa på SVT sedan 15 år.

Hennes jobb kommer snart att bli annorlunda, presentationstiden i skarven går från cirka 25 till 7, 8 sekunder. Det innebär mindre tid att nå fram till tittare som har ett stort utbud av kanaler och som inte längre behöver bry sig om en tv-tablå utan kan se vad de vill när de vill på sin dator eller i mobiltelefonen.

– Man har sett att när eftertexterna börjar rulla, då zappar folk runt. Vi får skynda oss att fånga deras uppmärksamhet, säger Justine.

Justine Kirk är precis som alla hallåor på SVT van att använda sin tid i rutan till att söka kontakt med tittarna i ett slags ”tvåvägstänk”, att vara rösthallåa och bildhallåa är två olika sätt att kommunicera.

– I bild kan man använda flera verktyg, blicken, rörelser och rösten. Som röst kan du fånga, locka och informera. Det är viktigt att alla känner sig representerade i de röster och dialekter som hörs i SVT. Vi bör visa att alla i landet inte pratar likadant, samtidigt som det är viktigt att alla tittare hör vad som sägs ordentligt.

– Jag hoppas att SVT kommer att vara både modiga och genomtänkta i sina val av röster. I slutändan handlar det om en tolkning av tittarnas behov.