En speciell kamera gjorde det möjligt för Björn Bengtsson att spela två huvudroller samtidigt. Tekniken, som kallas motion control, har aldrig tidigare använts i Sverige och var en utmaning för regissören Kjell Sundvall.

– Det är en kamerarobot som vi lät köra hit från Prag. Den är stor som en mindre personbil och rör sig på räls, berättar Kjell Sundvall.

Kamerarörelserna går att programmera in i minsta millimeter för att göra det möjligt att spela in exakt samma scen två gånger och sedan lägga dem på varandra. Något som ställde stora krav på hela filmteamet.

– Björn var tvungen att jobba i ett enormt intensivt tempo. Han fick höra sina motspelarrepliker i en öronsnäcka och agerade mot en grön boll på en pinne. Tittade han en centimeter ovanför eller nedanför fungerade inte ögonkontakten, och då faller hela illusionen.

Det var jobbigt, och frustrerande. Som regissör är jag väldigt emotionell och gillar att få i gång människor, men här satt vi bara och väntade och tiden rann i väg medan datorerna justerades. Samtidigt var det en ”once in a lifetime”-upplevelse både för mig och Björn. Jag har gjort så många Beckfilmer att jag skulle kunna göra dem i sömnen med förbundna ögon, men det här var något annat.

Ligger Sverige i bakvattnet när det gäller filmteknik?

– Vi är ett litet land, det är knappt vi har råd att göra det här. Jämför man sig med ”Avatar” eller ”Inception” kan man känna sig liten och gammalmodig, men det är för dyrt.

Hur hade ni råd?

– Vi hade ingen ovanligt stor budget, utan fick omprioritera pengarna.
Nästa stora steg i svensk filmteknik blir Sveriges första 3D-film, Ella Lemhagens ”Kronjuvelerna”, som börjar spelas in i augusti och beräknas ha premiär sommaren 2011.