Konkurrent eller komplement? Det är frågan som den nya public service-utredningen ska svara på. Och den gäller framför allt framtiden för Sveriges television, SVT.
Lena Adelsohn Liljeroth betonade på torsdagens presskonferens i Rosenbad att det även i fortsättningen är programbolagen som bestämmer vad som ska sändas. Och inriktningen på programmen ska, precis som nu, främst vara samhälls-, kultur- och barnprogram, menade hon. Men inte bara.
– Det utesluter inte att publiken också kan erbjudas ett brett varierat utbud av till exempel idrott och underhållning, förklarade hon på presskonferensen.
Men i sina utredningsdirektiv låter det annorlunda. Här står till exempel att SR/SVT/UR ska ha ett ”tydligt uppdrag som ett alternativ till de kommersiella aktörerna”. Och lite senare i texten står att SR/SVT/UR ”varken har ett kommersiellt uppdrag eller till uppgift att konkurrera med andra medieföretag” utan ska i stället ”ge goda möjligheter och utrymme för andra aktörer att verka och utvecklas på mediemarknaden”.
Bakom dessa formuleringar finns en oro hos de kommersiella tv-bolagen och moderaterna att SVT är marknadsstörande eftersom man så totalt dominerar när det gäller att locka tittare till breda underhållningsprogram. I fjol hade SVT nio av de tio mest populära programmen enligt statistiken. Även om TV 4 och andra bolag just nu har slutsålt på annonsutrymme så kan de med hjälp av högre tittarsiffror ta mer betalt för den reklam som sänds i tv.
I direktiven upprepar Lena Adelsohn Liljeroth de nu gällande kraven på SR/SVT/UR att koncentrera sig på ”nyheter, granskande journalistik, utrikesbevakning, kultur, film, drama, barnprogram, samhällsdebatt, fakta och vetenskap”.
Den andra viktiga frågan som public service-utredningen ska granska är finansieringen av SR/SVT/UR. De flesta är ense om att den nuvarande tv-avgiften inte längre fungerar eftersom man kan se på tv lika bra i mobilen och på dator. De tre alternativ som diskuterats är; en teknikneutral hushållsavgift som inte är kopplad till tv-innehav, en individuell tv-avgift som betalas via skattesystemet och en renodlad anslagsfinansiering via statsbudgeten.
Den tredje viktiga frågan är om radion ska digitaliseras (på samma sätt som televisionen redan gjort), och när det i så fall ska ske. Införande av en digital DAB-radio skulle innebära att alla radioapparater som i dag använder FM-bandet över en natt blir värdelösa. En övergång till digital radio innebär både högre ljudkvalitet samt ett ökat utrymme för fler kanaler i etern.