Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Film & TV

Öppen strid om SVT och SR

Lena Adelsohn Liljeroth skärper tonen mot SVT:s Eva Hamilton.
Lena Adelsohn Liljeroth skärper tonen mot SVT:s Eva Hamilton. Foto: Benkt Eurenius, Lars Epstein
Ska SVT tvingas släppa sport och underhållning till de kommersiella kanalerna och bli ”tråk-tv” i stället? Nu är den politiska dragkampen om public service i gång med moderaterna på ena sidan och övriga partier på den andra.

Förr var den politiska enigheten om villkoren för Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion i Sverige lika självklar som uppslutningen kring alliansfriheten i utrikespolitiken. Inför den nya avtalsperioden som börjar 2014 vill nu kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth – med de andra riksdagspartierna emot sig – ifrågasätta SVT:s nuvarande rätt att ha sponsorer i sina sportsändningar. I sitt linjetal den 3 februari under branschdagen på Rival i Stockholm gav hon tydliga besked om hur hon själv ser på frågan om sponsring:

”Såväl öppen som dold sponsring och produktplacering snedvrider de journalistiska principerna. Att SVT delvis är beroende av strikt kommersiella intäkter inverkar menligt på allmänhetens förtroende för programmen och företaget, eftersom självständigheten och oberoendet naggas i kanten”, förklarade hon.

– Kulturministern talar med kluven tunga. Ena stunden är hon för ökad sponsring i kultursektorn och i den andra vill hon dra in sponsringen för SVT. Jag tolkar det mest som att hon är ute efter att begränsa SVT:s uppdrag till att bli någonting som jag brukar kalla för tråk-tv. I samma stund som det sker kommer folk att tappa lusten att betala. I dag är det ju omkring 90 procent av hushållen som betalar sin tv-avgift, säger Berit Högman (S), ordförande i kulturutskottet.

Lars-Åke Engblom är professor emeritus i mediekunskap vid högskolan i Jönköping och var för tre år sedan med och skrev boken ”Radio och tv efter monopolet – en kamp om politik, pengar, publik och teknik”.

Han menar att den politiska oenigheten om public service i Sverige ökat stadigt. Tidigare var det Socialdemokraterna som tillsammans med Centern bestämde mediepolitiken och villkoren för public service – och inga andra partier hade egentligen något att klaga på.

– På 90-talet kunde vi se en tydlig skillnad mellan partierna och i public service-utredningen år 2005 fanns en moderat reservation som ville göra SVT:s uppdrag smalare och vassare genom att överlåta de populära sport- och underhållningsprogrammen till de kommersiella kanalerna. Med i stort sett samma formuleringar som kulturministern framförde i sitt tal nyligen. Även Folkpartiet har ibland haft en kritisk inställning till några av SVT:s centrala mål och uppfattningar.

– Samtidigt har de flesta radio- och tv-stationerna bedrivit ett intensivt lobbyarbete. TV 4 har till exempel gått i bräschen för att reducera sponsringens omfattning i SVT och lyckats få visst gehör i den senaste radio-tv-propositionen, säger Lars-Åke Engblom.

Finansieringen av SVT, SR och UR är en helt avgörande fråga för public service-bolagens framtid, menar han, eftersom de kommersiella kanalerna drar in mer inkoms­ter från tittarna i form av pengar för ”betal-tv” än vad de får av annonsörerna.

– Om man räknar ihop vad en tv-tittare betalar för att se på tv i dag är det ungefär fem gånger så mycket som för 20 år sedan. Och då talar vi om ungefär lika många timmar framför tv:n – men givetvis med ett större utbud att välja på, säger han.

I debatten om hur den i dag föråldrade ”tv-avgiften” (avgift för alla hushåll som ha en tv-mottagare) ska ersättas finns flera förslag: en fristående medieavgift (detta önskar SVT och SR) eller att man ska ta ut en medieavgift på skattsedeln (C och KD). Både dessa alternativ har prövats i Norden – med tveksamt resultat.

– I Finland utarbetades ett färdigt förslag till medieavgift som alla hushåll skulle betala från och med 2012. Det blev aldrig förverkligat sedan bland annat tidningsbranschen protesterat mot att YLE (motsvarigheten till SVT och SR) fick ett alltför stort konkurrens­övertag. Och på Island införde man den 1 januari 2009 en medieskatt för alla individer över 18 år (låginkomsttagare och pensionärer undantagna) för att finansiera det statsägda public service-bolaget RÚV. Det fungerade heller inte eftersom finansministern inte kunde hålla fingrarna borta från pengarna utan skar ned bidragen till RÚV med 8 procent för en tid sedan, eftersom pengarna ”behövdes bättre” på annat håll sedan landet hamnat mitt i finanskrisen, säger Lars-Åke Engblom.

Frågan om finansieringen av SVT, SR och UR var det hetaste ämnet på Public service-dagen på tisdagen på Münchenbryggeriet i Stockholm. Till konferensen hade de tre public service-företagen bjudit in Michael Lyons från brittiska BBC Trust som berättade hur BBC i dag anpassar sig till det nya medie­samhället och alla kommersiella kanaler:

– Vi ska se till att BBC inte missbrukar sin ekonomiska makt till att snedvrida den breda mediemarknaden. BBC ska medverka och inte förstöra möjligheten för publiken att få bra program. Det är viktigt att BBC inte glömmer att det finns fler aktörer på mediemarknaden och att valfriheten för publiken inte minskar. Vi har därför sedan några år tillbaka infört den så kallade public value test (PVT) där vi försäkrar oss om att nya satsningar från BBC:s sida inte får någon negativ inverkan på medie­marknaden innan vi säger okej, berättade han.

Underhållning och sport lockar flest

Sveriges Television har fortfarande greppet om tittarna. 2010 var de tjugo mest sedda programmen alla från SVT.

Programmen som drog flest tittare var Melodifestivalen, (finalen hade 3.870.000 tittare), Kalle Anka på julafton, bröllopet mellan kronprinsessan Victoria och Daniel Westling. VM-finalen i fotboll, vinter-OS, ”På spåret” och ”Antikrundan”.

SVT fick 4 miljarder – intäkterna uppgår till 40 miljoner per år

Riksdagen beslutar årligen om medelstilldelningen till de tre programföretagen inom public service. För år 2011 fick SR 2,5 miljarder kronor, SVT 4 miljarder kronor och UR 3,3 miljarder kronor.

SVT får ha sponsorer vid högst 20 evenemang per år. Intäkterna för SVT ligger på cirka 40 miljoner kronor per år. Rätten att sända sponsrade program är begränsad för SVT och SR. UR får inte sända sponsrade program.

Brittiska BBC nämns ofta som förebild för public service-företagen i Sverige. I BBC:s instruktioner står bland annat att man ska ”informera, utbilda och underhålla”. Här står också att BBC är skyldigt att ha en egen profil som skiljer sig från den övriga (kommersiella) marknaden och att programmen ska ha en ”distinkt BBC-kvalitet”.

Eva Hamilton:

"Om vårt uppdrag begränsas till att som kulturministern säger ”göra de program som ingen annan gör” leder det obönhörligen till en marginalisering av de samhällsviktiga programmen. De tenderar att få föga uppmärksamhet och genomslag om de sänds i mindre kanaler. Samma gäller om public service huvudsakligen riktas mot den publik som inte anses lönsam av de kommersiella tv-bolagen."

SVT:s vd Eva Hamilton i en artikel på DN Debatt om public services framtid (23/2).

Lena Adelsohn Liljeroth:

"SR, SVT och UR ska ha ett starkt och tydligt uppdrag. De ska vara oberoende. De ska utan kommersiella sidoblickar göra bra program som inte andra kan göra eller gör."

Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth i sitt tal om public service den 3 februari i år.