Porr för feminister?
Publicerat 2009-08-28 09:59
Bild 1 av 2
Bilder från Mia Engbergs porrfilmsprojekt "Dirty diaries".
Feministisk porr kallar Mia Engberg sitt filmprojekt "Dirty diaries". Men vad är det egentligen? Och får feminister inte tända på vilken porr som helst? Svaren har inte varit självklara genom feminismens moderna historia, och skiljer sig fortfarande generationer emellan.
Intervju med Mia Engberg: Feministisk porr vill skaka om.
Läs inlägg på debattsajten Newsmill:
Joanna Rytel: "Jag är en kvinnlig blottare."
Elin Magnusson: "Porren är mitt vapen".
Mia Engberg: "Fler kvinnor borde göra porr."
Ester Martin Bergsmark: "Rätt att skattebetalarna betalar."
Marit Östberg: "Fler kåta kvinnor i offentligheten".
Kvinnor har skildrat sex i film och konst sedan 1960-talet
Carolee Schneemann började på 60-talet att utforska kroppen, sexualiteten och de socialt konstruerade könen i sin konst.
Valie Export skapade konst som handlade om mens, orgasmer och vaginor. I sitt verk Aktionshose:Genitalpanik från 1969 gick hon runt på en porrbiograf med naket kön och ett gevär.
Barbara Hammer var en lesbisk undergroundfilmare på 70-talet.
Candida Royalle och Annie Sprinkle började göra porr för kvinnor på 80-talet.
Fatale Media är det första lesbiska porrproduktionsbolaget som startade på mitten av 80-talet och fortfarande finns kvar.
Källa: Ingrid Ryberg, Stockholms universitet
dirty diaries
"Dirty diaries" hade dvd-release den 3:de september.
Medverkande regissörer är: Joanna Rytell, Elin Magnusson, Ester Martin Bergsmark, Tora Mårtens, Sara Kaaman, Ingrid Ryberg, Åsa Sandzén, Universal Pussy, Wolfe Madam, Jennifer Rainsford, Pella Kågerman och Marit Östberg.
Nästa vecka har ”Dirty diaries” premiär. Dokumentärfilmaren Mia Engberg har med stöd från Svenska filminstitutet gett 12 regissörer i uppdrag att utifrån sina egna preferenser och personligheter skapa en porrfilm. Alla 12 regissörer är kvinnor eller kvinnoidentifierande (en av dem är född som man) och ambitionen är att lyfta fram alternativa sätt att porträttera sex, kåthet och tillfredsställelse.
Feminismen har genom historien inte haft ett helt okomplicerat förhållande till pornografi. Många gånger under de senaste 40 åren har porrmotstånd både varit en kärnfråga och en källa till konflikter inom den feministiska rörelsen. Inte heller idag är det självklart att ett projekt som Mia Engbergs omfamnas av alla. Behövs verkligen en ny slags porr? Är den ens möjlig? Räcker det inte med den exploatering av nakenhet och sexualitet som finns idag?
Vanja Hermele är genusvetare, journalist och författare. Hon välkomnar ”Dirty diaries”, säger att det är skönt att äntligen få se feministisk porr som inte problematiserar kvinnors sexualitet och pratar om den som svår eller dold, utan ”bara kör”.
- Om man söker äldre feministisk porr på nätet hittar man ganska snart ett slags kvinnlig urkraftserotik. Ofta känns de filmerna som fortbildningskurser – så här tillfredsställer du dig själv. Mia Engbergs projekt verkar inte ha några pedagogiska ambitioner. Det handlar om sex, om kåthet och kanske lite om estetik.
Ett generellt porrmotstånd inom den samtida feminismen finns knappast, menar Vanja Hermele. Kvinnlig sexualitet får uttryckas öppet, och den kommer i lika många versioner som det finns kvinnor. Idag får feminister bli upphetsade av vilken film de vill utan att skämmas. Men problemet hon ser med mainstreamporren är att man inte kan vara säker på att kvinnorna i filmen arbetar under schyssta villkor.
- För mig är det avtändande när kvinnor förnedras. Därför är det viktigt att produktionsvillkoren är korrekta, att alla medverkar frivilligt, att ingen skadas och att pengar fördelas på ett okej sätt, säger Vanja Hermele.
- Om sådana rättvisekrav uppfylls får filmen innehålla vilka uttryck som helst för min del.
Vad kännetecknar då feministisk porr? Vi ställer frågan till Ingrid Ryberg, doktorand i filmvetenskap vid Stockholms universitet och en av de regissörer som medverkat i ”Dirty Diaries”.
- Jag tänker att det kan vara olika saker beroende på var man lägger fokus. Man kan prata om innehållet i en film, om själva historien, bilderna, intentionen eller produktionsvillkoren. Sedan kan man också se det ur ett åskådarperspektiv: Hur uppfattas filmen av den som tittar? Om kvinnor upplever det som sexuellt frigörande att titta på porr - är det då feministiskt?
Men porrfilm är kanske i första hand något man tittar på för att njuta. Hör politik och njutning överhuvudtaget ihop?
- Jag tror att folk kan njuta av porr som de inte politiskt sympatiserar med. Men sedan kanske många föredrar att njuta av porr som de politiskt och värdemässigt tycker känns okej, säger Ingrid Ryberg.
På bara tio år har mycket hänt. Dokumentärfilmen ”Shocking truth” från år 2000 som kritiserade porrbranschens utnyttjande av kvinnor, startade en diskussion om censur.
- Diskussionen om porr kom då att handla mycket om just produktionsvillkoren men också om effekterna av porr, vad leder porrtittandet till? Jo, till att alla tjejer måste ha analsex, var svaret, säger Ingrid Ryberg.
Den svenska samtida feminismens omsvängning sammanföll med att queerteorin som kritiserar heteronormen importerades från USA i slutet av 1990-talet. Med den följde att de amerikanska feministernas porrkrig, ”The sex wars” också slog ned här.
- Samtidigt som det funnits starka motsättningar kring porren inom feminismen, så finns många gemensamma nämnare mellan 70-talsfeminismen och dagens. Inte minst om man tittar på feministisk konst och film där sexualitet har utforskats väldigt explicit och radikalt ända sedan 60-talet, säger Ingrid Ryberg.
Regissören Suzanne Osten har varit en förgrundsfigur inom feministrörelsen i nästan fyra decennier. På 70-talet var hon aktiv i grupp 8, som var tydliga porr-motståndare.
- Då trodde vi att porren, liksom kapitalismen, var möjlig att tämja. Men det har skett en fusion mellan porr, kapitalism och estetik som vi inte kunde räkna ut på 70-talet, säger Suzanne Osten.
Suzanne Osten har gjort sig känd för sina queerfeministiska scentolkningar och skildringar av sexualiteten. Hon är glad över att idén om en idealiserad, god kvinnlig sexualitet som präglade vänsterfeminismen på 70-talet har fått ge vika för en ökad acceptans för alternativa sexuella uttryck. Men hennes uppfattning om pornografi har egentligen inte förändrats.
- All porr objektifierar människan på ett sätt som jag vänder mig mot. I porr är människan ett instrument för kåthet. Jag gör inte porr själv för att jag i allt jag gör bekämpar tanken på människan som ett ting. Det är ingen likgiltig sak att nakna människor blir framställda på det sättet.
- När jag hörde att Mia Engberg försöker göra en ny slags porr är jag därför nyfiken på; går det? Kan man förnya en genre där huvudrollen spelas av penis eller klitoris eller anus? Och om hon lyckas förmedla en sammansatt och komplex bild av sexualitet – är det verkligen porr då?
Läs mer: Porren splittrade feminismen
Visar 1-10 av 118. Per sida:
350k är en fjuttig struntsumma i det här sammanhanget. Så vitt jag vet rätt billigt för nästan två timmars film av dussinet filmmakare (varav en brisbelönt). Jämför det med hur många miljoner som delas ut i filmstöd till diverse kommersiella filmprojekt. (Arn, någon?) Skattepengar får också ibland gå till sånt som är kontroversiellt så länge det inte är grovt ineffektivt eller skadar någon.
Peter Isotalo, 08:36, 4 september 2009. Anmäl
Vad faan är det här för dumt påhitt? Nu är måttet rågat!
Per, 08:03, 4 september 2009. Anmäl
Men för fan.. lägg inte våra skattepengar på en massa jävla skit. Det finns uteliggare i Stockholm och andra storstäder som hade haft jävligt mycket glädje av de pengarna. Sen får jag svara på de inlägg där kvinnor på allvar tror att de och deras partner har "gemensamma fantasier". Vakna upp för fan... Om inte kvinnors fantasi går ut på att Romeo efter samlaget lägger satsen på tungan så kan man arkivera den tanken där den hör hemma.
m0rk, 23:26, 3 september 2009. Anmäl
"Dokumentärfilmen ”Shocking truth” från år 2000 som kritiserade porrbranschens utnyttjande av kvinnor, startade en diskussion om censur." ... Shocking Truth var patetisk..... Ashberg bevisade ju på 5 minuter vilken bluff och igenomtänkt den "dokumentären" var. Ingrid Ryberg borde ju veta det eller? Kvinnan i filmen som i dokumentären utpekades som utnyttjad och drogad...hon ägde produktionsbolaget....det ar hon som låg bakom filmen .. något den pantade människan som gjorde dokumentären på svt inte ens undersökte ... hon hade sin syn och struntade blankt i sanningen...
Porrfilm används för att försätta tittaren i ett visst känslotillstånd, förmodligen ett önskat sådant. Likaså gäller skräckfilm, våldsfilm eller så kallad feelgoodfilm. En stunds verklighetsflykt, förströelse och underhållning helt utan tanke på framtiden och något som skulle kunna kallas "fostran". Porr har här godkänns för skattefinansiering. Kanske under förespeglingen att denna porr skulle vara "fostrande"; styra upp kulturen så att den blir "bättre"? Jag tror att riktig fostran vore att förklara anledningen till att man om och om igen väljer att bli skrämda, äcklade, förnedrade och förnedrande. Förklara hur hur varje sådan känsla läggs till den föregående och skapar ett ännu större sug efter nästa. Förklara att det är inte den känslan som leder till ett gott liv.
THAN, 10:29, 3 september 2009. Anmäl
eh alltså, det är inte stenar på ryggen på bilden, det är analkulor. om det inte behövs porr så behövs det uppenbarligen sexualupplysning. det här projektet kanske slår två flugor i en smäll för en del.
heja, 23:51, 2 september 2009. Anmäl
nu går ni feminister i samma spår som kvinnor alltid i alla tider gått
tänk att vi inte är längre fram i mänsklighetens tidevarv
suzie, 21:52, 2 september 2009. Anmäl
Angående detta med skattemedel.
Om det är något som skattemedel bör gå till så är det väl ändå befrämjande av befolkningens njutning.
Vad kommer före mödravård, barnomsorg, skola, vård, rehabilitering, sjukförsäkring och äldrevård?
Fortplantning, naturligtvis. Sex, alltså.
Och om man kan göra det mer givande att kolla porr med sin partner gör man det kanske lättare att hitta en bra rytm och samhörighet i sexlivet. Relationer håller bättre och fler barn blir till.
Sverige får en större befolkning med nya, friska skattebetalare som är uppväxta i harmoniska hem eftersom föräldrarna har sex frekvent och tillfredsställande.
Mja. En ödmjuk åsikt om precis just det.
Några kronor på detta känns allt annat än fel investerat.
MVH
/NEJ.
ni som tycker att det inte spelar någon roll alt att detta är ett bra alternativ; det stötande i detta och i många andra kulturuttryck, är att man vill få betalt. Detta är ju hobbyverksamhet. Om ni tycker det är ogeneröst, betänk med vilket suveränt förakt man missunnar sjukvård etc dessa pengar. mvh men
men.., 18:02, 2 september 2009. Anmäl
Man orkar ju inte mer om detta, blir ju skrattretande. Feminism har ju lyckats förvrängas till ett skällsord som alla avskyr kvinnor som män. Detta kommer ju förmodligen också bli ett stort fiasko...
Bloggarn, 10:49, 2 september 2009. Anmäl
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
