Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Film & TV

Pressen håller ut trots krisen

Trots ett pressat läge för landets lokaltidningar har de ändå lyckats bibehålla bevakningen av kommunpolitiken – antalet artiklar har till och med ökat de senaste åren, visar en ny undersökning.
Trots ett pressat läge för landets lokaltidningar har de ändå lyckats bibehålla bevakningen av kommunpolitiken – antalet artiklar har till och med ökat de senaste åren, visar en ny undersökning. Foto: Fredrik Sandberg / TT

68 kommuner i Sverige har i dag ingen fast nyhetsredaktion. Trots det klarar lokaltidningarna ändå fortfarande att bevaka sina politiker.

Institutet för mediestudiers årsbok genomlyser tillståndet för den svenska journalistiken. En rad me­dieforskare och analytiker medverkar i undersökningen: Hur har de pågående mycket tuffa utmaningarna för medieindustrin påverkat presskårens möjligheter att sköta sitt uppdrag? Och vad betyder de pågående förändringarna för läsarna – och i förlängningen granskningen av landets makthavare?

I den drygt 150 sidor långa årsboken framgår bland annat att i mer än var fjärde kommun av 68 saknas det i dag en fast nyhetsredaktion. Färre journalister ska samtidigt producera mer för fler kanaler. Trots det pressande läget har medierna ändå lyckats bibehålla bevakningen av kommunpolitiken – antalet artiklar har till och med ökat de senaste åren.

– Det verkar som om medieföretagen gör något rätt. Det är ingen tvekan om att resurserna krymper, men när besparingarna har gjorts har ledstjärnan varit att freda just reportrarna. Man sparar där det går utan att läsarna förlorar alltför mycket, säger Lars Truedson, föreståndare vid Institutet för mediestudier, till DN.

Han nämner Dalarna och Västernorrland som särskilt drabbade områden.

– Där har rationaliseringarna drivits längst, fast det skulle också på sikt kunna leda till att de tidningarna kommer att tillhöra de starkaste, påpekar han. Truedson understryker också att kommuner som saknar lokalredaktioner ändå inte är underbevakade, om man mäter artikel per invånare.

– Jag tror att det beror på att de är småkommuner. Det finns ett slags tröskeleffekt – en kommun med 100.000 invånare har inte en dubbelt så tjock tidning som en kommun med 50.000 invånare och det är fortfarande bara en kommunstyrelse i varje kommun.

Tidigare studier har visat att under perioden 2004–2014 stängdes närmare hundra lokalredaktioner i Sverige. Mellan 2004 och 2014 minskade antalet tidningsjournalister med 25 procent i Sverige, antalet lokalkontor med 36 procent. Enbart under 2015 har Dagbladet i Sundsvall och Folket i Eskilstuna, lagts ned. Digitaliseringen av mediekonsumtionen tycks ha slagit hårdast mot de lokala dagstidningarna, konstaterar Lars Truedson. Nyhetsflöden som förmedlas på de digitala kanalerna präglas samtidigt av bland annat mer sport och mindre politisk bevakning.

Du nämner i ditt förord till årsboken DN som exempel på en tidning som valt en inriktning som ”prestigetidning” med fokus på långa reportage och analyser vid sidan av det ordinarie nyhetsarbetet – är det en framkomlig väg för framtidens mediehus?

– Jag ser den luckan i marknaden och någonstans får vi nog konstatera att om vi som medborgare vill ha journalistik så måste vi till slut börja betala för den. Tidningarna har tidigare kunnat åka snålskjuts på annonsmonopolen, men det går inte längre och det är förstås en väldig utmaning, säger han.

Vad är det mest oroande i me­dieutvecklingen just nu?

– De nya siffrorna på annonsmarknaden för journalistik: Var fjärde annonskrona som går direkt till journalistiken har försvunnit sedan 2008. Den utvecklingen har accelererat – i dag är det kanske bara Financial Times, New York Times och The Economist som lyckas leva på digitala prenumerationsintäkter. Det är ett skrämmande framtidsscenario.

Och det mest hoppingivande?

– Att en av grunduppgifterna för journalistiken – bevakningen av kommunpolitiken – inte tycks ha minskat under den period som vi undersökt, fast så mycket annat har haft en nedgång. Det är både det mest hoppingivande och överraskande i årsboken. En makthavare som inte granskas kan ta sig friheter och därför måste journalister skriva om dem, säger Lars Truedson.