”Water for elephants”, som har svensk premiär i dag, är baserad på en bästsäljande bok med samma namn.
Handlingen kretsar kring veterinärstudenten Jacob som börjar resa med en cirkus, tar hand om en nyköpt elefant, förälskar sig i artisten Marlena och blir fiende med hennes make cirkusdirektören August.
Den kärlekskranke elefantskötaren spelas av Robert Pattinson, mest känd för sin roll som snygg vampyr i Twilightfilmerna.
Cirkusdirektören porträtteras av österrikiske Christoph Waltz som efter 30 år som skådespelare i Europa för tv och teater fått ett Hollywoodgenombrott tack vare sin Oscarsvinnande rollprestation i Quentin Tarantinos ”Inglourious bastards”.
Reese Witherspoon å sin sida var som hetast i slutet av 90-talet och början av 00-talet där hon efter en rad hyllade mindre filmer (”Election”, ”Pleasantville”, ”Cruel intentions”) blev ett av de stora namnen i och med jättesuccén ”Legally blonde”. 2005 kröntes karriären med en Oscar för rollen som June Carter Cash i ”Walk the line”.
Sedan dess har det varit mer tunnsått med framgångar. Men att Witherspoon behöver en ny succé är ingenting som märks när Dagens Nyheter träffar henne i Los Angeles. Intervjuengagemanget är ljumt.
Vad var utmaningen i ”Water for elephants”?
– Jag arbetade med en elefant i fem månader, övade trapetskonster, arbetade med hästar, allt sådant var en utmaning. Jag red mycket som liten när jag växte upp i Tennessee, men det är inte på något sätt likt att rida barbacka i en leotard utan att hålla i sig.
Du har spelat många komiska roller liksom starka, originella kvinnor, men aldrig skurk. skulle du vilja det?
– Visst, det kunde vara roligt.
Du har ett eget produktionsbolag, vad vill du göra för filmer själv?
– Jag utvecklar en del komedier, familjefilmer… intressanta historier.
Christoph Waltz å andra sidan verkar tycka Hollywoodapparaten är riktigt underhållande.
– Jag kan inte jämföra mitt tidigare yrkesliv där jag knegade varje dag med hur privilegierad jag är nu. Jag kan verkligen uppskatta framgången också eftersom jag vet hur det är att inte ha det så. Därför är jag tacksam. Jag har kul för en gång skull!
Varför tackade du ja till just den här rollen?
– Så lätt är det inte, sådant ska malas fram och tillbaka länge. De vet inte om de vill jobba med mig, jag vet inte om jag vill jobba med dem, ska vi träffas, okej, nu är vi säkra, men vad tycker alla andra? Allt måste röra sig som en oljetanker framåt tills farten är så hög att det inte går att stoppa.
Var Cirkusdirektören August – en tämligen komplex bov, både svag och riktigt ondskefull – en intressant karaktär?
– Det komplexa är alltid intressant. Man måste vara underhållen också som skådespelare. Att träna djur är otroligt komplicerat, många var involverade i den här filmen och personligen skulle jag inte ens våga träna en hamster, än mindre en elefant. Men vi har gemensamt att precis som barn får djur dumma idéer när de är uttråkade. De måste stimuleras, annars får de problem. Det är sant för skådespelare också.
Fick djuren några dumma idéer under inspelningen?
– Björnen Amos var vegetarian. Det innebar att, som hans tränare uttryckte det, ”han dödar dig, men han äter inte upp dig”. Men zebrorna var de mest obehagliga djuren. De började skena oprovocerat rätt in bland oss och en vegetarianbjörn är ingenting jämfört med en hysterisk zebra.