Från 2003 till och med 2006 gjordes det 112 långa spelfilmer i Sverige. Filmerna producerades av 56 olika bolag. De flesta av dessa 56 bolag var enmans- eller fåmansbolag som under fyraårsperioden bara gjorde en eller två filmer.
Nu är de stora finansiärerna i svensk film och tv-drama överens om att antalet enmans- och fåmansbolag måste minska kraftigt. Många småbolag gör att kompetensen inte tas om hand, menar de. Dessutom är risken stor att filmer görs för att de inblandade behöver en inkomst snarare än att man har ett fantastiskt projekt.
- Att göra film för att betala sina hyror är inget bra incitament för att göra film. Tjänar de inte pengar på en film, har de inga att göra nästa med. Det skapar ingen hälsosam filmbransch. Därför måste vi nu medverka till att vi har produktionsbolag med finansiell styrka, men som också har kreativ styrka. De kan inte bara göra långfilm, de måste också göra tv-dramatik, säger Sveriges Televisions dramachef Gunnar Carlsson.
Han styr över en budget för tv-drama och film på över 400 miljoner per år. För att SVT ska vara säkert på att kunna hålla kvaliteten på sitt tv-drama behöver man större bolag med flera olika verksamheter. Därför har man börjat premiera de större bolagen även när man är med och finansierar filmprojekt.
Marknaden för tv-drama växer just nu. Sveriges Television ökar sin tv-dramaproduktion med 15 procent nästa år samtidigt som även TV 4, TV 3 och Kanal5 visar ökat intresse för att göra drama.
- I och med att marknaden för tv-drama kommer att öka så tror jag att det finns plats för ett tiotal starka bolag. Utöver dem finns det plats för ett litet fåtal framgångsrika mindre filmbolag, säger Gunnar Carlsson.
Svenska filminstitutet (SFI) delar SVT:s inställning att marknaden måste koncentreras. Förra året presenterade SFI en ny strategi där färre filmer ska få mer pengar i bidrag. Tanken är att bättre finansiering ska innebära att färre men förhoppningsvis bättre filmer görs i framtiden.
- SFI har redan nu börjat ta hänsyn till detta när man ger anslag. Vi är mycket noggrannare med hur mycket pengar olika projekt behöver, sedan har vi också sett till att starka bolag fått bidragen hittills. Därmed inte sagt att vi regelmässigt säger nej till mindre bolag, säger SFI:s vice vd Peter Hald.
Men det är inte helt enkelt att skapa en ny filmbolagsstruktur. Kommer en filmproducent med ett riktigt bra projekt är det svårt att tacka nej till det bara för att bolaget inte är stort.
- Det här är inget man gör genom att knäppa med fingrarna från Filminstitutets sida utan en process som kommer att ta lång tid. Vi kan ju inte gå in och tala om för folk hur de sköter sina bolag, säger Filminstitutets Charlotta Denward, som är chef för produktionsstödsavdelningen på SFI.
Även om enskilda producenter har svårt att se att det gäller just deras bolag håller filmproducenterna som grupp med om att branschen behöver rationaliseras. Föreningen Sveriges filmproducenters ordförande Christer Nilson tycker att staten borde göra mer för att lönsamheten ska bli bättre i svensk filmproduktion.
- Men utifrån de förutsättningar som finns delar vi synen att det i dag inte finns underlag för så många bolag som i dag, säger han.
Anders Birkeland är en av två producenter som äger GF Studios. Bolaget ligger bakom publiksuccéer som "Så som i himmelen" och "Göta kanal 2". Bolaget har funnits sedan början av 80-talet och det finns inget intresse att gå samman i nya konstellationer.
- Visst skulle många må bra av att gå ihop, men samtidigt är den här branschen full av individualister som inte är så roade av det. Det finns stora rationaliseringsvinster att hämta, men med så många viljor är det svårt att enas, så tyvärr får man räkna med en utslagning, säger han.