Filmatiseringen av Stieg Larssons deckare ”Män som hatar kvinnor” är en succé även på bio. Dramat har spelat in över 500 miljoner kronor.
Enbart i Sverige har nästan 1,3 miljoner människor sett filmen, det ger en vinst på tolv miljoner kronor. Dessutom tillkommer vinster från visningar utomlands. I Spanien och Frankrike har över en miljon människor sett filmen. I oktober går filmen dessutom upp i Tyskland där boken varit en storsäljare.
– Vi brukar räkna med en vinst på tio kronor per biobiljett. De privata investerarna kommer att få tillbaka dubbelt så mycket pengar som de lagt ner på projektet, säger produktionsbolaget Yellowbirds vd Mikael Wallén.
– Men man måste komma ihåg att det här inte är pengar som de får direkt efter investering. Det kan ibland gå tre år från investering till eventuell vinstutdelning.
”Män som hatar kvinnor” är alltså något så unikt som en svensk kassasuccé. Det glädjer Brita Sohlberg, vd för Spiltan Underhållning som med hjälp av cirka 60 delägare investerat drygt sju miljoner kronor i filmatiseringen av Stieg Larssons Millenniumtrilogin.
Brita Sohlberg är kritisk till majoriteten av de filmer som görs i Sverige och menar att det är svårt att hitta satsningar som ger vinst.
– Vi har haft fler floppar än framgångar när det gäller filmer vi investerat i de senaste åren, men det här väger upp för missarna vi haft. Det känns ganska tufft att vara investerare i svensk film.
Sohlberg pekar på att biostatistik visar att många svenskar fortfarande går på bio, men att de väljer bort inhemska produktioner.
– På senare tid har det varit så att en typ av filmer som tidigare ganska lätt nådde 300.000 biobesökare inte kommer upp i den nivån. Det är möjligt att det kommit för många svenska filmer och att kvaliteten kanske inte har varit vad man haft anledning att förvänta sig. Svenska filmer har inte nått ända fram de senaste tre, fyra åren.
Sohlberg tror inte heller på de röster inom filmbranschen som menar att illegal nedladdning skadat svensk film.
– Kommer det en bra film så går folk på bio. Jag tror inte att folk laddar ned så mycket att det förstör för marknaden.
I framtiden ska Spiltan Underhållning i högre grad leta efter internationella samproduktioner. Filmerna ska helst kunna säljas till flera länder. Hur man ska lösa ett av svensk films kroniska problem – en i allmänhet för låg budget – har diskuterats flitigt på senare år. Inför det kommande filmavtalet, som reglerar hur det offentliga filmstödet ska se ut, har många talat om behovet av att få in mer pengar från privata investerare.
Att döma av Brita Sohlbergs analys är det ingen enkel uppgift för den pressade svenska filmbranschen. Filmproducenten Yellowbirds vd Mikael Wallén förstår dock Sohlbergs beslut:
– Vi försöker göra kommersiella filmer som biobesökarna känner till sedan tidigare, gärna filmatiseringar av böcker som finns även utomlands.
Stieg Larssons Millennium-trilogi ska förutom tre långfilmer också bli sex tv-serieavsnitt. Varje film förlängs med 40 minuter så att det kan stöpas om till två tv-avsnitt på 90 minuter. Bland medproducenterna finns SVT och tyska tevekanalen ZDF. SVT får också en del av vinsten.
Gunnar Carlsson, genrechef för drama och film, vill inte säga hur mycket.
– Vinsten är minimal om man jämför med vad vi investerar i långfilm varje år, men det kommer att vara programverksamheten till gagn, säger Gunnar Carlsson.
– Vad vi får för pengarna vi investerar är framförallt långfilmer och tv-serie.