Det är dags för ny tv-version av Tolstojs ”Krig och fred”. Fyra tisdagar framöver i SVT 1 får vi följa de tre adelsfamiljerna i denna klassiker.
Så var det då dags igen för truppuppställningar, guldsnoddedekorerade uniformer, gnistrande balsalar, förstulna ögonkast och smutsig fältslagsdöd i Leo Tolstojs stora verk ”Krig och fred”. Denna gång i en serie om fyra delar i SVT1 i en italiensk produktion men med främst engelska skådespelare.
I första delen får vi bekanta oss med de tre adelsfamiljerna Rostov , Bolkonskij och Besuchov; den unga levnadsglada Natasja, hennes bror Nikolaj, den allvarsamme och olycklige furst Andrej och dennes vän, festprissen Pierre som ärver såväl en grevtitel som ett gods.
”Krig och fred” utgavs 1867–69 och med sitt filosofhistoriska perspektiv skildrar Tolstoj ett övre skikt av det ryska samhället under Napoleons framfart i Ryssland, bland annat vid det berömda och för Ryssland förödande trekejsarslaget i Austerlitz 1805. Ett par år senare slöt Ryssland och Frankrike fred i en av de otal koalitioner som präglade 1800-talet – och som med samma kontinuitet bröts. År 1812 tågade Napoleons trupper återigen mot Ryssland och Moskva för att en gång för alla lägga under sig tsardömet. Inledningsvis skördade kejsaren framgångar men vid återtåget dukade större delar av den franska armén under vilket också blev början till slutet för Napoleon.
Leo Tolstojs porträtt av Napoleon i ”Krig och fred” är av förståeliga skäl inte snällt. Bonaparte framställs som en egoistisk självförhärligande person medan den ryske generalen Kutuzov framstår som en sann räddare och hjälte.
När Leo Tolstoj skrev romanen bodde han på sitt familjegods och var gift med Sofja Bers, ett äktenskap som lär ha varit ett av litteraturens stormigaste.
Tolstoj, sprungen ur en gammal rysk adelssläkt och med egna militära erfarenheter från Krimkriget, ville, precis som Pierre Besuchov i ”Krig och fred”, skapa ett mönstersamhälle på sitt gods. Här skulle böndernas barn lära sig läsa och själv arbetade han sida vid sida, iklädd bondekläder, med sina arbetare.
Hans reformvänliga idéer skapade uppmärksamhet och berömmelse men mycket av det praktiska arbetet, inklusive fostran av de tretton barnen och utskrivandet av Tolstojs manus, lär ha utförts av hustrun Sofja.
Leo Tolstoj kom på kant med den rysk-ortodoxa kyrkan när han förespråkade en antiauktoritär praktisk betonad kristendom utan dogmer. Hans religionsfilosofiska funderingar gjorde att han hamnade i en personlig kris som påverkade äktenskapet. I oktober 1910 lämnade Tolstoj sin familj för att leva enligt sin kristna övertygelse. En knapp månad senare insjuknade han och dog på en järnvägstation i Astapovo i södra Ryssland. En lika simpel död som den som drabbar de stridande i ”Krig och fred”.
!Krig och fred (1:4)SVT1 21.00