SVT:s nya dansbandsserie har ett bra upplägg..
Dansbandsmusiken är den egentliga vit makt-musiken, vår enda riktiga folkmusik. Glöm nyckelharpor och felor. Hit, in i svenskarnas allra heligaste, är inga utomstående välkomna. Där har ni de mentala - och i sig fördomsfulla - förutsättningarna för SVT:s nya dramaserie "Leende guldbruna ögon" (måndagar, 1:3), där 23-åriga adoptivbarnet Lennart ("Bolibompa"-Yanko Kamwendo) från Fellingsbro söker lyckan som dansbandssångare i Stockholm men tvingas starta eget - Lennartz.
Det är ett lovande upplägg, med dramaturgiskt tacksamma fördomar. Här löper de rättvist som en katten på råttan-ramsa: svennarna på blattarna på dansbandsmusiken på betongförorten på innerstadseliten på hiphoppen.
Men kontrasterna är ack så förrädiska. I serien peppas bandmedlemmarna att krama ur sina hjärtan som en wettex-duk. Problemet är att det pressas alldeles för länge, lite för nära tittarnas näsor. Ja, vi har sett att du är färgad. Och det är jobbigt när man vill göra dansbandskarriär. Vi fattar och håller med. Det tog oss fem minuter. Efter en timme luktar trasan surt. Visst är det synd att det inte går att skära bort fördomar. Men det går att klippa sisådär en tredjedel i en serie. För här finns förutsättningar för något av det bästa om integration i svensk teve sedan Peter Birros gettodrama "Hammarkullen" och roadmovie "Det nya landet".
Birollerna dräller av tunga namn som sprider stoiskt lugn. De för mig nya bekantskaperna i bandet har säker tonträff. Frontmannen Yanko Kamwendo sjunger bättre än han agerar, men fyller ändå rollen av blåögd ung man fångad i en dröm av hjärta och smärta. Den äkta närkingskan får man på köpet.
Fast ingen kan mäta sig med Fares Fares som den avdankade hiphopdagsländan Roshan. Han brottas känsligt med sveket mot sin hiphopgrupp, sina egna och omgivningens fördomar. Få andra skulle dessutom komma undan som trovärdiga dansbandsorganister i komplett gangsta-outfit. Bara det är nästan värt de tre timmarna.
Det blir lite som att titta på en dansbandslåt. Och de är jobbiga nog att lyssna på. Det är melodramatiskt och förutsägbart, om än med en smula blödig charm. Men "Leende guldbruna ögon" är inte lika efterhängsen. Kvar klistrar sig bara soundtrackets nyskrivna dansbandslåt, "Sandras sång" (av Adam Nordén). Snart på en Svensktopp nära dig.
FÖR ÖVRIGT ...
... är de brittiska stilikonerna Trinny och Susannah tillbaka. I nya "Stilakuten" (Kanal 5, söndagar) ska de hjälpa relationströtta par. De vet hur kläder kan hjälpa ett sargat självförtroende. Som amatörpsykologer är de bara läskiga.