Visst gör det ont när ett robothjärta brister

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Frankensteins monster

Mary Shelleys bok från 1818 handlar om en vetenskapsman som skapar en människovarelse. Monstret blir självmedvetet och inser sin groteska fulhet jämfört med människorna och kräver att Frankenstein tillverkar ett kvinnligt monster också. Romanen kallas ibland för den första science fiction-boken.

Pinocchio

Carlo Collodis barnbok från 1883 handlar om en fattig dockmakare som gör en pojke av trä som börjar leva. Även om Pinocchio precis som Frankensteins monster inte är en robot i strikt mening, är båda exempel på intelligenta konstgjorda varelser som drömmer om att bli människor.

”R.U.R.”

Tjeckiske Karel Capeks pjäs från 1920 introducerade ordet ”robot” i det engelska språket. En fabrik tillverkar androider, men roboten Radius leder ett uppror efter att ha yttrat orden: ”Jag vill inte ha någon herre. Jag vill vara folkets herre.” Till slut tar robotarna över hela världen.

Isaak Asimovs robotsvit

Asimov skrev ett stort antal noveller och romaner från 1950-talet och framåt, där relationen mellan människa och robot undersöks. Robotarna programmeras med tre lagar: de får inte skada människor, de måste lyda människor och de måste skydda sig själva. Robotlagarna har senare använts av många andra författare.

Philip K Dick och ”Blade runner”

Dicks roman ”Androidens drömmar” från 1968 handlar om en framtid där huvudpersonen Deckard jagar människolika robotar som ska förstöras. Ridley Scotts ”Blade runner” från 1982 bygger löst på boken. Filmen har ett öppet slut där det antyds att Deckard själv kanske är en replikant.

HAL

Arthur C Clarke skrev boken och Stanley Kubrick gjorde filmen ”2001: ett rymd­äventyr” 1968. Den artificiella intelligensen ­ HAL 9000 finns till för att hjälpa besättningen på ett rymdskepp på väg att utforska Jupiter, men HAL vänder sig mot människorna och försöker döda dem.

Data

Data är en robotkaraktär i tv-serien ”Star Trek: the next generation” och i flera Star Trek-filmer. Han är oerhört intelligent och fysiskt stark men oförmögen till känslor, och strävar genom hela serien efter att bli mer mänsklig. Bland annat får han ett ”känslochip” installerat.

”Terminator”

James Camerons film från 1984 skildrar en framtid där den artificiella intelligensen Skynet blivit självmedveten och startat kärnvapenkrig mot människorna. Motståndsrörelsen skickar en man bakåt i tiden för att skydda ledaren John Connors mor från att bli dödad av en robot.

”The Matrix”

Maskinerna förslavar människorna och använder oss som batterier. För att hålla mänskligheten i schack och förhindra uppror kopplas människorna in i en virtuell verklighet som alla tror är sann. Några få lyckas inse att världen är ett datorprogram och börjar slåss mot maskinerna.

”Battlestar Galactica”

Ursprungligen en tv-serie från 1978, men är mest känd i nya versionen från 2003. Cylonerna är robotar som ursprungligen skapats av människor men som nu har som mål att förgöra den mänskliga rasen. Vissa av dem är nästan omöjliga att skilja från människor och infiltrerar den mänskliga rasen.

Filmerna och böckerna om smarta robotar slutar nästan alltid i katastrof, och verklighetens forskning om artificiell intelligens är inte heller etiskt okomplicerad. Ändå är vi besatta av tanken på att skapa den konstgjorda människan.

Filmerna och böckerna om smarta robotar slutar nästan alltid i katastrof, och verklighetens forskning om artificiell intelligens är inte heller etiskt okomplicerad. Ändå är vi besatta av tanken på att skapa den konstgjorda människan.

Om populärkulturen lärt oss något om artificiell intelligens, så är det att det alltid går åt helvete. Ta ”Terminator”, till exempel, där det militära försvarssystemet Skynet plötsligt blir självmedvetet och inom loppet av några minuter beslutar sig för att utrota hela mänskligheten. Eller HAL i ”2001: ett rymdäventyr”, som blir psykotisk och stänger av syretillförseln i sitt rymdskepp. Och i tv-serien ”Battle­star Galactica” ångrar mänskligheten bittert att den uppfann intelligenta stridsrobotar när de plötsligt spränger tolv planeter i luften.

Det slutar inte alltid i apokalyps. Ibland sympatiserar vi tvärtom med androiden, som i Stephen Spielbergs ”A I” där den lilla roboten David döms till tusentals år av oåterkallelig sorg över att inte älskas av sin mänskliga mor såsom han själv älskar henne. Eller Data i ”Star Trek” som ständigt strävar efter äkta känslor.

Annons:

Nästan alla berättelser om artificiell intelligens slutar olyckligt, men vi fortsätter ändå att skriva dem, om och om igen. Tematiken går att spåra långt tillbaka, till grekiska myter om statyer som får liv och judiska berättelser om golems av lera. Och det är inte bara i fiktionens värld vi är besatta av att skapa intelligens. Vi kommer allt närmare i den verkliga världen.

En av dem som arbetar med artificiell intelligens på riktigt är Fredrik Heintz. Han är ordförande i Svenska AI-sällskapet, forskar om robotik på Linköpings universitet och jobbar med att utveckla robotar som kan utföra arbeten som är för farliga eller monotona för människor. Sanera kärnkraftverk eller inspektera kraftledningar, till exempel. Fredrik Heintz tror att vår besatthet av att skapa intelligenta maskiner handlar mycket om att utforska oss själva, att dekonstruera mänskligheten.

– Det är att reflektera över vad det innebär att vara människa. Vi upplever oss själva som väldigt mystiska, avancerade och svårförståeliga. Kan vi verkligen vara en så pass enkel konstruktion som en maskin där ettor och nollor skyfflas hit och dit?

Claes Strannegård forskar också om artificiell intelligens, men ur ett lite annat perspektiv. Han är filosof i grunden, men jobbar även på Chalmers där han bland annat försöker göra datorprogram som lyckas bra på IQ-tester. Han tror också att en av orsakerna är att vi vill förstå mänskligheten.

– Det finns olika drivkrafter att forska om AI, både kommersiella och intellektuella. Man vill göra något som är smart och fräckt, lite som en snabb motorcykel, man gillar high tech. Själv har jag ett annat perspektiv. Jag bygger matematiska modeller som är inspirerade av psykologi, och vill bygga maskiner som uppvisar mänskliga karaktärsdrag.

Vad artificiell intelligens innebär är svårt att definiera. Att få en maskin att utföra uppgifter som normalt skulle kräva en människa? Det finns många redan, tänk på den automatiska gräsklipparen. Att maskinen ska vara smartare än människan? Det finns gott om datorprogram som klår människor i schack och Jeopardy. Inom populärkulturen beskrivs en ”riktig” AI-agent ofta som självmedveten, men det är också svårdefinierat. Det finns redan robotar som kan känna igen sig själva i en spegel, berättar Fredrik Heintz, och Claes Strannegård säger att man till och med skulle kunna kalla gps:en i bilen för självmedveten – den vet ju var den befinner sig.

– Medvetande är något annat, som bland annat innefattar huruvida maskiner är förmögna att känna riktiga känslor. Filosofer och andra är delade i den frågan, det finns ingen konsensus, säger Claes Strannegård.

För att robotarna Fredrik Heintz jobbar med ska fungera krävs inte känslor, men det krävs mycket annan intelligens. De måste kunna fatta egna beslut som är rimliga ur moraliska och juridiska aspekter. Som flitig konsument av science fiction är det lätt att få hjärtklappning: fatta egna beslut, ha moral, luktar det inte lite ”Skynet”?

I fiktionens värld har man försökt lösa problemet med onda robotar genom att programmera in lagar. I Isaak Asimovs ”Robot”-berättelser styrs androiderna av orubbliga regler om att inte skada människor. Men inte ens i Asimovs universum fungerar lagarna perfekt, och en robot kan bryta mot dem om det är för mänsklighetens bästa. Så, är Fredrik Heintz och hans forskarkolleger verkligen säkra på att deras AI-robotar inte helt enkelt kommer att besluta att det bästa för mänskligheten är att utrota oss i stället för att sanera våra kärnkraftverk?

– Det är kanske inte så relevant för just de här projekten. Men det finns en hel del forskning och argumentation kring ”friendly AI:s”, vänliga robotar, som handlar om hur vi ska utveckla artificiella intelligenser och vilka begränsningar som måste byggas in för att slutprodukten faktiskt vill hjälpa oss, säger Fredrik Heintz.

Claes Strannegård tycker också att det är viktigt att fundera över de etiska aspekterna av AI-forskning. Domedagsvisionerna är inte bara ett dramaturgiskt grepp i science fiction, utan det finns också riktiga farhågor i vetenskapsvärlden. Vissa forskare talar om en punkt i utvecklingen som kallas singulariteten, där de tekniska framstegen accelererar så snabbt att datorerna vi bygger själva kan bygga ännu smartare datorer. Och vad som händer då vet ingen.

– Det kan vara befogat att vara rädd för vad som kommer att hända om singularitetsvisionen kommer närmare verkligheten, säger Claes Strannegård.

Men motsatsen då? Den kärleksfulla roboten? I romanerna och filmerna kan robotarna få känslor, ha riktiga relationer med människor. Jag frågar om Claes Strannegård själv känner något för sina AI-program.

– Nej, jag har inte blivit kär i något av dem, om det är det du undrar. Men det är klart att man tycker om sina program. Det kan jag erkänna.

0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Andra har läst

Mer från förstasidan

Ebola-500
Foto:AFP

 Hittills har 4.922 avlidit. Smittad flicka åkte mer än 100 mil i buss.

starwars
Foto:Alamy

 ”Jediismen”. 400.000 personer uppger att de bekänner sig till religionen – bara i Storbritannien.

yxmanspuff
Foto:AFP/Allover

 Polisen om yxmannen. Presenterar nya detaljer om vansinnesdådet.

Annons:

 En extra timme. Men vad är skälet till att vi ställer om klockan? 32  7 tweets  24 rekommendationer  1 rekommendationer

Dygn-klocka-244
Foto:All over press

Vad för tid vill du ha?

bankpuff
Foto:Frank Rumpenhorst/AFP

 Sverige kan drabbas. Trots starka svenska banker. 116  15 tweets  101 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:

DN PÅ AGENDAN

Annons:
Annons:
Annons: