Just nu svämmar tv-tablåerna över av så kallade yrkessåpor. Amerikanska "Cops" lade ribban redan för tjugo år sedan och har sedan dess fått oräknerliga släktingar. Ett axplock ur svenska tv-tablåer: Gränspoliserna" (Kanal 5), "Ice Road Truckers" (TV4), "Hopkins" (Kanal 5) "Miami Inc" (TV6) och "Paparazzi" (Kanal 5).
På senare år har svenska tv-producenter zoomat in något mer jordnära yrken än sina internationella kollegor i serier som "Djursjukhuset" (SVT), "SOS Gute" (Kanal 5), "Barnmorskorna" (SVT), "Kustbevakarna" (Kanal 5), "Livräddarna" (SVT), "Sjukhuset" (TV3) och "Färjan" (Kanal 5).
Bara den senaste veckan har "Semestersvenskar" (TV4), "Diplomaterna" (SVT) och "Advokaterna" (TV4) dykt upp i utbudet. Men det slutar inte där. Kanal 5 håller på att spela in "Charterhjältar" och SVT är på gång med "På liv och död" om organdonation.
Så, varför så många, och varför nu? Givetvis finns det "fina" ambitioner som att öka kunskapen om olika yrkesgrupper och - som DN tidigare berättat - mindre "fina" ambitioner, som att sälja fler resor med en viss färja eller med ett sponsrande reseföretag.
- Men den stora frågan är varför folk ställer upp och låter sig filmas, säger medieforskaren Kent Asp vid Göteborgs universitet.
Av förståeliga skäl är det yrken med dramatiska inslag, som bygger på samspelet mellan människor, som får mest genomslag i tv. Men det innebär också problem. Kan man visa chockade, fulla, desperata, våldsamma, medvetslösa och svårt sjuka människor utan att bege sig ut i etisk kvicksand? Integritetsproblemen ligger, så att säga, i yrkessåpans natur. Inte nödvändigtvis mot de utvalda yrkesutövarna - som har godkänt sin medverkan likt vilken dokusåpadeltagare som helst - utan mot de "vanliga" människor som av en händelse traskar rakt in i tv-inspelningen.
- Som tittare funderar man: Har de verkligen gett sitt godkännande till att visas upp så här? Och skedde det i så fall mitt i en kaotisk situation? Kan de ångra sig efteråt? Ingen utanför produktionsteamen vet egentligen hur upplägget ser ut, säger professor Kent Asp.
Enligt Robert Olsson, programbeställare för nyheter och samhälle på SVT, finns det inget egentligt facit när det gäller de principiella frågorna kring hur man hanterar medverkande i de olika realityserierna.
- Ett ja brukar förbli ett ja och det är sällan det uppstår problem i efterhand, säger han.
Men vad händer om någon först säger ja, men sedan ändrar sig och vägrar?
- Då måste vi värdera varför. Skäl som att man inte tycker att man tar sig bra ut i tv, räcker inte. Men om personen däremot hävdar att medverkan kan drabba hans eller hennes barn på ett hårt sätt, och om personen kan ge en trovärdig motivering, då får vi ju titta på det. Vi måste vara väldigt varsamma när det gäller människor med liten medievana.
Godkänner man sin medverkan skriftligt eller muntligt?
- När det gäller "Diplomaterna" så har det handlat om muntliga överenskommelser. Men i andra fall vet jag faktiskt inte.
I kommande "På liv och död", som handlar om organdonation, ställs frågorna om integritet och sekretess på sin spets. Förutom ett godkännande från de som väntar på ett organ måste tv-teamet också få grönt ljus av anhöriga till den som ska donera.
- Det kan vara en situation där en person som dött i en trafikolycka i Arvidsjaur ska ge sitt hjärta till en av våra medverkande. Om de anhöriga inte vill att personen ska kunna identifieras så kan vi låta bli att berätta var och på vilket sätt donatorn avlidit, berättar Robert Olsson.
Maria Mowbray, biträdande programchef på TV4:
- Vi har noggranna genomgångar med produktionsbolagen inför varje ny produktion. Vi godkänner inte publicistiska övertramp, men vi har inget särskilt formulär eller så. Det är olika från fall till fall, säger Maria Mowbray.
Vad händer om någon som lämnat sitt godkännande ångrar sig?
- Det finns inget generellt svar på den frågan. Man får hantera det från fall till fall. Men för oss är det här inget vanligt problem.
Genom åren har det dock kommit in många anmälningar mot yrkessåpor. Frågan om integritet är ständigt återkommande. Yrkessåpor som "Kustbevakarna" i Kanal 5 och "Sjukhuset" i TV3 sänds från England och sorterar därmed under brittiska lagar. Granskningsnämnden för radio och tv vidarebefodrar anmälningarna till sin brittiska motsvarighet Ofcom.
Socialstyrelsen har dock fått in tre anmälningar mot "Sjukhuset" i just TV3. Staffan Olsson på Socialstyrelsen lyfter fram situationer där personer i tv-soffan känt igen kläderna på döda anhöriga och patienterna som tror att de ska få sämre vård om de inte låter sig filmas.
- Man måste hela tiden utgå från patienten och värna integriteten och sekretessen, säger han.
Så, vad är då lockelsen med yrkessåporna? Robert Olsson på SVT tror att yrkessåpornas popularitet bottnar i en kombination av hög igenkänning och nyfikenhet. Som exempel tar han "Klass 9A" som fick tittarsiffrorna att rusa i höjden förra våren.
- Där har vi båda komponenterna. Alla känner till skolan som sådan men det är inte många som vet hur det blir när man sätter in ett gäng väldigt duktiga pedagoger. Det skapar nyfikenhet och genererar debatt, säger Robert Olsson.
Maria Mowbray på TV4 ser de fängslande karaktärerna som nyckeln till boomen av yrkessåpor:
- Det är spännande att få inblick i en värld som man inte har tillgång. Vi har flera idéer till kommande "workplace realities", säger hon.
Men professor Kent Asp tror att yrkessåporna har ett tydligt Bäst-före-datum:
- Programformaten har alltid sina cykler och folk kommer att tröttna på yrkessåpor. Men fenomenet att folk lämnar ut sig, det är märkligt… I ett långt tids perspektiv förskjuts gränserna, Robinson kom 1998 - då kunde vi knappast föreställa oss att det var hit vi var på väg.