Leva lyckligt hyckligt. ”Bedtime stories” tuggar på i snäll takt.
Skeeter (Adam Sandler) är vaktmästare på det stora hotellet som hans far en gång var med att starta. Han är snäll, rolig, kan laga allt och fena på att berätta historier. En charmigt avslappnad amerikan bakom ratten till sin pickup men verkligen inte den man överlåter rodret till sitt lyxhotell åt. Ändå drömmer Skeeter om att hotellverksamheten skall överlämnas honom.
När Skeeter en kväll berättar sagor för systerbarnen händer något märkligt. De blir sanna! Plötsligt kan Skeeter genom sina historier styra sitt öde och man behöver inte vara Jan Guillou för att förstå åt vilket håll Skeeter börjar vinkla sina sagor. Efter att ha fått snygga bilar och snygga brudar i historierna får han även chans att driva hotellet.
”Bedtime stories” är en otrevlig barnfilm som befäster alla möjliga stereotyper. Killar är roliga och tjejer ordentliga och trista. Med Disney i ryggen blir det aldrig läge att utmana konventioner. Och precis som i sagans värld är målet att få kungariket och prinsessan och leva lyckligt hyckligt i alla sina dagar.
”Bedtime stories” tuggar på i snäll och lagom takt. Att man plockat in komikern Russell Brand från England är helt bortkastat. Han får inte göra något med sin talang. Sandler själv går omkring och är sin vanliga nice-guy med några roliga repliker. Skratta ordentligt gör jag en enda gång: Hotellkedjan har givetvis en blond Paris Hilton-liknande arvtagerska som är så korkad att hon använder ett marsvin som pudervippa. Gråter gör jag också men inte av sorg utan mer av dumhet. Historierna som Skeeter drar för sin unga publik spänner över världshistorien och alla äventyr och sagor som ryms i den.
Men ofta blir det fel. När Skeeter berättar om den gamla greken Skeetakus får man se en man i romarrikets rustning på väg ut i ett gladiatorspel i Colosseum. Men, eh?, sade han inte att Skeetakus var en gammal grek?