Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Filmrecensioner

”Between 2 fires”

Foto: Kenneth Paulsson
Agnieszka Lukasiak tar upp ett starkt och ständigt aktuellt tema i sin spelfilmsdebut: flyktningars ofta brutala villkor i Sverige. Eva af Geijerstam imponeras av den jordbundna stile och det schablonfria tilltalet.
Filmrecension
3

Titel: ”Between 2 fires”

Kategori: DRAMA

Regi: & manus: Agnieszka ­Lukasiak

Medverkande: Magdalena Poplawska, Simon Kassianides, Leila Haji, Kamila Nowysz, Fredrik Ohlsson, Anna Choinacky m fl.

Längd: 2 tim 10 min (från 11 år)

Snön ligger vit utanför flyktingförläggningen någonstans vid Sveriges nordligaste utposter. Dit kommer Marta för att rädda sin 10-åriga dotter undan Vitrysslands fattigdom, sprit och framför allt män som köper och säljer barn till prostitution.

Att komma hit, där våldtäkt och barnövergrepp alls inte automatiskt duger som asylskäl, är i sanning att hamna mellan två eldar.

(Minns exempelvis verklighetens fall med den vitryska unga mamman och hennes egyptiske sambo, som fått två barn tillsammans under sina över sju år i Sverige, men ändå skulle utvisas till var sitt land.)

Ingenting är som Marta väntat sig och förespeglats i Sverige. Det är ödsligt, torftigt och ensamt. Hennes väninna är inte en rik mäklare utan försörjer sig som städerska, med prostitution som sidoinkomst.

Och precis som i Vitryssland kastar okända män sin skugga över henne och hennes dotter Ania, som till varje pris måste skyddas och förmås hålla modet uppe. Bara så kan också Marta behålla hoppet.

Det är ett starkt och oundgängligt tema Agnieszka Lukasiak tar upp i sin spelfilmsdebut: flyktens sårbara villkor, kvinnor, män och barn, kärlek och moral – och i marginalen de svenska tjänstemännens kombination av kylslagen effektivitet och distanserat omhändertagande.

Hon känner till ämnena från sina tidigare dokumentärfilmer: ”Bortglömda” (2005) om trafficking och ”Algeria” (2003) om män och kvinnor i det algeriska inbördeskrigets slagskugga.

När Marta möter Ali, algerisk flykting och kärlek uppstår visar hon sin utomordentliga känsla för historiens själva kroppslighet, för närhet och avstånd.

Från flyktingförläggningens själva syster Ratched som ryggar tillbaka för varje vänlig närkontakt och gör en dygd av att inte fråga efter flyktingarnas personliga bakgrund. Via rumskamraten, jemenitiska Anissa, som sover med en kniv under kudden men långsamt, långsamt vågar släppa Marta inpå livet och blir hennes vän. Till händernas beskyddade mjuka gester och kärleksmöten.

Med denna sin jordbundenhet skiljer hon sig från Lukas Moodyssons ”Lilja 4-ever”, som lät desperationen lyfta på existentiella änglavingar, liksom från ”Det nya landet” där Moodysson och Peter Birro skrev in ”svenskhetens” sorglustiga särdrag.

Agnieszka Lukasiak nöjer sig med ett porträtt av en ganska rörande svensk medelålders man, som lindrar kärlekstörsten med porrtidningar, åtrår Marta – men där bara välståndet och uppehållstillståndet skiljer honom från den polske man Marta flytt ifrån.

Skådespelarna fyller sina gestalter med både känsla och trovärdighet: Magdalena Poplawska som Marta, Simon Kassianides som Ali, Leila Haji som Anissa, Fredrik Ohlsson som ensamme Bengt och inte minst Kamila Nowysz som Ania i både lek och apati.

Och nästan, nästan blir ”Between 2 fires” en helt schablon­befriad Romeo och Julia med Migrationsverket som författare.