Den unge advokaten Nicklas Karlsson har alla förutsättningar för att bli en lika flott stekare på Stureplan som någonsin prinsessan Madeleines gamla fästman Jonas Bergström. Flott jobb, flottigt hår, flådig våning med, vänta bara, en takterrass som är värsta brudmagneten. Men det går inte riktigt bra. Han har den där osäkra ”jag-har-varit-singel-lite-väl-länge”-blicken som inte går hem när det gäller nätdejtning. I synnerhet inte när det gäller män.
Ett oväntat arv – Nicklas har symtomatisk nog blivit bortlämnad som bebis – visar att han har en bror i Norrland som han inte kände till. Inte bara det. En enäggstvillingbror. Hasse. Nicklas totala motsats, dessutom. En slarver och kvinnokarl i rutig skjorta och löjlig tofs som får omkull vem som helst.
Och ridån går upp för en klassisk filmfars.
Jag tycker personligen att tvillingtematiken, ett kärt gammalt koncept genom filmhistorien kan vara väldigt spännande: från skräckthriller som David Cronenberg ”Deadringers” till dramakomedier som Ella Lemhagens ”Tur och retur”. Kjell Sundvall hanterar det lätt slitna dramatiska greppet med suverän komisk och teknisk tajmning. Det verkar som om det behövs en dos rutiga skjortor och en tripp upp till Norrbotten för att Sundvall ska släppa loss. ”Bröderna Karlsson” är helt klart hans bästa sedan den hysteriskt träffsäkra ”Tomten är far till alla barnen”.
Min enkla invändning är att det vore kul om svenska regissörer någon gång kunde släppa loss från den urgamla ”stad–land”-konflikten som varit drivande sedan hedenhös. Den där idén att det bara är människor utanför Stockholm som är autentiska är rätt tjatig.
Men släpper man sådana tankar är det rätt lätt att ha genuint roligt ihop med ”Bröderna Karlsson”.
Den i filmsammanhang relative nykomlingen Björn Bengtsson är ett fynd i sin dubbelroll. Hans förmåga att växla mellan Nicklas hämmade kroppsspråk och sorgsna hundögon och brorsan Hasses hedonism och galna blick är imponerande. Han flankeras fint av en snyggt sval Tuva Novotny i sin andra roll som dräktklädd advokat denna sommar (tidigare i Othman Karims drama ”För kärleken”) liksom av Johan Rabaeus som elegant turnerar rollen som imposant advokatbyråägare. Som grädde på moset: Jessica Zandéns utflippade, sexgalna lyxhustru som kastar sina lystna blickar åt tvillingbrödernas håll. En komedienn av rang som jag gärna ser mycket mer av framöver.