Sveriges ettrigaste och mest produktiva filmare, Maj Wechselmann, slår till med en halvtimmes salt glädjedödare lagom till kronprinsessans bröllop nästa lördag. Vad vet de kungliga egentligen om familjens förflutna? Så lyder Wechselmanns retoriska fråga. Och så drämmer hon till med en historik, delvis samplad ur hennes tidigare filmer, som verkligen inte är snygg.
Det handlar om kungens morfar, Karl Edward, som hissade hakkorsflaggan över sin fästning i staden Koburg, var president åt det nazianfrätta tyska Röda korset, stod nära Hitler och anklagades för brott mot mänskligheten efter kriget. Det handlar om kungens far, Gustaf Adolf, som glatt leende satt på hedersläktaren under olympiaden i Berlin 1936 med nazitopparna. Det handlar om gamle Gustaf V som hotade med att abdikera om inte de tyska tågen fick rulla genom Sverige under kriget och som dekorerade Hermann Göring med en fin medalj. Vad Silvias pappa sysslade med under kriget ska vi inte ens prata om. Och så vidare.
Det är som ofta, tyvärr, med Wechselmann lite hafsigt och slafsigt med detaljerna. Men attacken kan man knappast klaga på.