Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Filmrecensioner

Filmrecension: Erik Gandinis dokumentär ”The swedish theory of love”

Doktor Erichsen leder fältsjukhus i Etiopien och hyllar den afrikanska hjärtligheten.
Doktor Erichsen leder fältsjukhus i Etiopien och hyllar den afrikanska hjärtligheten. Foto: Carl Nilsson

Rytmisk pamflett. Roligt om kärlek i Sverige.

Dokumentär
3

”The swedish theory of love”

Regi & manus: Erik Gandini

Medverkande: Zygmunt Bauman, Nhela Ali, Erik Erichsen mfl. Längd: 1 tim 16 min (11 år)

1972 gav socialdemokraterna ut skriften ”Familjen i framtiden – en socialistisk familjepolitik” som slog fast att relationer mellan vuxna skulle baseras på kärlek, inte på ekonomiskt beroende. ”Varje människa ska behandlas som en självständig individ och inte som ett bihang till en försörjare...”, sa Olof Palme. Konsekvenserna av den politiken – genom åtgärder som offentlig barnomsorg och äldrevård flyttades det sociala ansvaret från familjen till staten – skildras i Erik Gandinis ”The swedish theory of love”, en dokumentär om landet med störst andel ensamhushåll i världen.

”Det har aldrig skrämt mig att vara ensam”, säger en kvinna som skaffat barn genom insemination. Erik Gandini visar hur vi både lever och dör ensamma (en fjärdedel av alla som avlider på sjukhus har varken vänner eller familj där).

Han följer boutredare som försöker hitta anhöriga till människor som dött utan att någon reagerat. ”Vi blir förblindade av det här oberoendet”, säger en boutredare apropå en man som dött ensam med välfyllda sparkonton. ”För vad spelar det för roll om jag har en miljon på banken om jag inte är glad ändå?”

Läs mer: Den svenska kärleksteorin under lupp

Innan vi hunnit fundera på om mannen verkligen var olycklig när han dog, drar Gandini vidare till Gusum där nyanlända flyktingar undervisas i hur man kommunicerar med svenskar. Det viktigaste är att fatta sig kort. Frågan ”hur mår du?” besvaras exempelvis med ”bra”. Man ska inte säga mer, instruerar läraren. ”Svenskar vill inte prata.”

Skandinavisk kyla kontrasteras mot afrikansk hjärtlighet när Gandini reser till västra Etiopien dit en svensk läkare flyttat och öppnat ett fältsjukhus. Likt en kirurgisk MacGyver använder han cykelekrar under operationerna. ”Här har vi en materiell nöd, säger han. ”Men den andliga nöden i Sverige är ännu större än den materiella nöden här.”

Sverige blev femma i årets Legatum Prosperity Index, som mäter livskvalitet i länder – och hamnade på plats 26 i Gallups globala lyckoenkät Well Being Index. ”The swedish theory of love” nämner inga sådana siffror utan förlitar sig på det tvivelaktiga sambandet mellan ensamhushåll och andlig nöd. Erik Gandini påminner här om Luigi Scattini, italienaren som 1968 gjorde den underhållande chockumentären ”Svezia inferno e paradiso” om ett Sverige där socialdemokratin slagit familjebanden i spillror och pensionärer dog ensamma (i den nya filmen finns samma olycksbådande flygbilder från miljonprogrammen).

”Den totala skräcken för mig är att ligga död i två år i en lägenhet utan att någon märker det”, sa Gandini till DN i höstas. Den totala skräcken för mig är snarare att lemlästas i Etiopien och bli opererad av en läkare som säger att han tyvärr måste använda cykelekrar för att lappa ihop mig men att det viktigaste är vår fina gemenskap.

Ändå är detta en bitvis briljant pamflett – rytmisk (som alltid när musikern och klipparen Johan Söderberg är i farten), rolig och upprörande.

Se mer. Tre andra filmer av Erik Gandini:

”Sacrificio” (2001)

”Gitmo” (2005)

”Videocracy” (2009)