Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Filmrecensioner

Filmrecension: ”Martha & Niki”

Niki och Martha.
Niki och Martha. Foto: Mei-li Wu

Explosiv girlpower på dansgolvet.

Dokumentär
4

”Martha & Niki”

Regi & manus: Tora Mkandawire Mårtens
Med: Niki Tsappos, Martha Nabwire.
Längd: 1 tim 32 min (barntillåten).

Dansduon Martha Nabwire och Niki Tsappos slog igenom 2010 när de blev svenska världsmästare i streetdance på tävlingen Juste debout i Paris.

Det är i det jublande och magnifika ögonblick som dokumentären ”Martha & Niki” tar sin början. Ett udda sätt att börja en film. Det som normalt sett skulle ha varit finalen för ett långt, strävsamt ”över alla hinder”-projekt blir i stället startpunkten för en helt annan berättelse. En resa som handlar om identitet, konstnärskap, etnicitet, drömmar –  och rädslor.

Den till synes tajta duon, så samspelta när de dansar, visar sig ha olika inställningar till livet, till framgångarna, till rampljuset. En salsaresa till Kuba, med en massa orytmiska svennar som sällskap, blir som ett förstoringsglas på deras relation. Martha längtar tillbaka hem till Uganda som hon lämnade i sina tidiga tonår. Niki, adopterad till Sverige som liten, har ett mera avspänt förhållningssätt till mötet med den kubanska kulturen. Det blir fler resor: New York, Tjeckien, Grekland, Sydafrika. Men sprickan växer.

”Martha & Niki” gestaltar skickligt dansduons explosiva uttryck och vinnande koreografier. Men den är nästan ännu starkare i de återhållna och känsliga scener där de två huvudpersonerna uttrycker sina vitt skilda förväntningar på tillvaron och framtiden.

Tack för att man slipper reality-tv-konceptets mördande tråkiga ”jag stirrar in i kameran och tjatar på och tjatar på om mina känslor”-scenerna som gärna återupprepar händelser som man redan sett. ”Martha & Niki” är betydligt smartare än så, den vågar bevara lite hemligheter, den lämnar lagom mycket över till fantasin och ger stort berättarutrymme åt dansarnas konstnärliga uttryck.

Se mer. Tre filmer med streetdance-tema:

”Take the lead” (2006)

”You’ve got served” (2004)

”Save the last dance” (2001)