Filmrecensioner
”Flickan som lekte med elden”
Publicerat 2009-09-18 08:33
Foto: Knut Koivisto ”Noomi Rapace ser så hård ut att man till och med köper att en liten emotös gör slarvsylta av jättekarlar.”
Ondskan dränks i gemyt. Lisbeth Salander är tillbaka från Karibien i andra delen av Millennietrilogin. Fredrik Strage gillar Noomi Rapaces hårda hjältinna, men undrar vad Paolo Roberto har i filmen att göra.
Filmrecension
- http://www.dn.se/kultur-noje/filmrecensioner/flickan-som-lekte-med-elden-1.955479
Titel: ”Flickan som lekte med elden”
Regi: Daniel Alfredson
Medverkande: Noomi Rapace, Michael Nyqvist, Per Oscarsson m fl.
Längd: 2 tim 9 min. (Från 15 år).
Filmrecensioner
- Betyg 5.
- ”The Cove”
- ”Fish tank”
- ”Apan”
- ”Man tänker sitt”
- ”Still walking”
- "Upp till kamp", tv -serie
- "The Queen"
- Betyg 4.
- ”Prinsessan och grodan”
- ”Miss Kicki”
- ”An education”
- ”Vägen”
- ”Det regnar köttbullar”
- ”Man on wire”
- ”Avsked”
- ”Snabba cash”
- ”Bright star”
- ”Sin nombre”
- Betyg 3.
- ”Till vildingarnas land”
- ”Precious”
- ”Food inc”
- ”Daybreakers”
- ”Planet 51”
- ”Up in the air”
- ”A serious man”
- ”The imaginarium of doctor Parnassus”
- ”Avatar”
- ”The informant!”
- Betyg 2.
- ”The men who stare at goats”
- ”Edge of darkness”
- ”It’s complicated”
- ”Hachiko – en vän för livet”
- ”Har du hört ryktet om Morgans?”
- ”Instängd 2”
- ”Tre rövare”
- ”Coco Chanel & Igor Stravinskij”
- ”Arthur och Maltazard”
- ”Metropia”
- Betyg 1.
- ”Old Dogs”
- ”Oskar, Oskar – en hederlig människa”
- Tokhajpad amerikansk skräck riktigt dålig
- ”Trubbel i paradiset”
- ”Karaokekungen”
- ”Veronika bestämmer sig för att dö”
- ”Äntligen midsommar”
- "Äntligen midsommar"
- ”Surrogates”
- ”The ugly truth”
- Betyg 0.
- "The Spirit"
”Män som hatar kvinnor”, den första filmen i Millenniumtrilogin, var till skillnad från de flesta svenska deckare inte patetisk. Inga orakade snutar i skinnjacka vrålade: ”Släpp pistolen för helvete” eller ”Det här är min utredning, det ska du ha jävligt klart för dig”. De mest spännande scenerna visade hur reportern Mikael Blomkvist ägnade sig åt grävande detektivarbete. Ensam i en stuga bläddrade han i dammiga mappar och zoomade in svartvita fotografier. Åskådaren sögs snabbt in i mysteriet.
Regissören Daniel Alfredson har beskrivit receptet för uppföljaren som ”mer action”. Dessvärre har han haft en snävare budget än Niels Arden Oplev som gjorde den första filmen. Del två och tre av Stieg Larssons trilogi skulle egentligen ha blivit tv-filmer men när ”Män som hatar kvinnor” lockade sex miljoner besökare bestämde man att även uppföljarna skulle gå på bio – trots att man inte satsat lika mycket på dem. Och ”Flickan som lekte med elden” känns till stora delar som en vanlig svennethriller, en sådan som du inte gillar men inte heller orkar stänga av när den visas i tv en söndagskväll.
Lisbeth Salander återvänder till Sverige efter att ha levt i Karibien på pengarna som hon kom över i förra filmen. Hennes öde sammanflätas ännu en gång med Mikael Blomkvists när hans tidning Millennium bestämmer sig för att publicera en artikel om trafficking. En ung journalist tänker hänga ut flera torskar. Men innan texten publiceras mördas han och på pistolen hittas Salanders fingeravtryck. Bara Blomkvist är övertygad om hennes oskuld och börjar i stället att jaga den mystiske gangstern Zala.
Manuset är klumpigt och osannolikt. Man får inte heller någon inblick i ämnet människohandel, vilket skulle kunna öka dramatiken, eller några fina biroller som i förra filmen (där Sven-Bertil Taube var utmärkt som sorgsen patriark och Gunnel Lindblom briljerade som hans iskalla svägerska). Skurkarna är larviga karikatyrer: ett par Ruskprick & Knorrhane-liknande mc-knuttar och en blond koloss som hämtad ur en James Bond-film (precis som Robert Carlyles terrorist i 007-filmen ”Världen räcker inte till” kan han inte känna smärta). Zala, som lyckligtvis inte syns förrän mot slutet, ser exakt ut som Robert Gustafssons husdjurskremerare i ”Fyra nyanser av brunt”.
Som om inte det vore ett tillräckligt absurt persongalleri dyker Paolo Roberto upp i en roll – som sig själv! Att Stieg Larsson skrev in honom i romanen övergår mitt förstånd. Blev Larsson lovad gratis cannelloni i resten av livet? Var han ett stort fan av ”Stockholmsnatt”? Eller var han bara helt tokig? Att se kungen av Kungsan gå en rond mot en anabola-pumpad Bondskurk (medan repliker som ”Snitta han då, Paolo” poppar upp ur ens undermedvetna) är visserligen skojigt, men totalförstör den olycksbådande stämningen.
Ofrivilligt komisk är även scenen där Lisbeth Salander torterar en torsk genom att sminka sig till mimare. Men för det mesta är den svartklädda, bisexuella hackaren en intressant hjältinna. Kontrasten mellan hennes psykopatiska brutalitet och Blomkvists tafatta stil ger berättelsen liv. Noomi Rapace ser så hård ut att man till och med köper att en liten emotös gör slarvsylta av jättekarlar.
Men inte ens hennes karisma, eller en generös dos flaterotik, kan rädda en så klichédrypande film. Halvvägs in i storyn blir Mikael Blomkvist naturligtvis uppläxad av en konstapel som säger: ”Det här är ett polisärende. Vi behöver inga privatspanare med vilda idéer.” Gäsp.
Historien hade behövt råare bilder från Stockholm, något i stil med den kalla betongen i Josef Fares ”Leo” eller Stefan Jarls ”Ett anständigt liv”. I stället visar man mysiga glimtar från Söders höjder (där de goda bor i Stieg Larssons böcker) och turistkäcka klipp från Sofo och Fjärilshuset. Visuellt känns det mer som en reklamfilm för Stieg Larsson-stadsvandringar än som en thriller. Mörkret och ondskan, som var ständigt närvarande i den första filmen, dränks i ett lattesörplande gemyt.
Läs mer: ”Old Dogs”
Visar 1-10 av 31. Per sida:
"en generös dos flaterotik" hahaha, mer av sånt så hade filmen funkat m a o! :D
Mikael S, 13:26, 23 september 2009. Anmäl
"Ofrivilligt komisk är även scenen där Lisbeth Salander torterar en torsk genom att sminka sig till mimare."
Låter som bantillåten tortyr? :)
?, 08:43, 23 september 2009. Anmäl
men herregud emelie... vi har precis läst recencionen ovan.. varför upprepa?
Jenny, 18:51, 22 september 2009. Anmäl
Jag vill tillägga att "Män som hatar kvinnor" regisserades av en dansk vid namn Niels Arden Opley och var menad för biopubliken.
"Flickan som lekte med elden" samt "Luftslottet som sprängdes" är regisserade av en svensk som heter Daniel Alfredson och var gjord för SVT som en miniserie. SVT drog sig ur och detta kanske är skälet till att film två och tre är av sämre kvalité och hade mindre budget och duktigt folk???Vad tror ni?
Emilié, 01:13, 22 september 2009. Anmäl
Jag har bara för någon timme sen sett "Flickan som lekte med elden".
I två timmar har jag försökt smälta hur dåligt allting var.
Innan "Män som hatar kvinnor" kom ut på film hade jag aldrig ens ägnat en tanke åt att lägga min tid på att läsa milleniumtriologin. Det var böcker som fanns i bokhyllan hemma hos min mamma och inget mer.
När första boken blev film blev det hela mer intressant. Här kan man verkligen känna ondskan på riktigt. Jag fick blodad tand och sträck lste de två resterande böckerna i väntan på att även dessa skulle gå upp på bio.
"Flickan som lekte med elden" är bra från början tillslut som bok.
Dessvärre kan jag säga med stor besvikelse att filmen var det inte!
Dåligt skådespeleri,viktiga detaljer ur boken som inte fanns med och andra som gjordes om.
Det mest påtagliga är att hela storyn känns inte känns speciellt genomtänkt som manus.
Fy skäms er alla som gjorde denna film till en total flopp!
Emilié, 01:02, 22 september 2009. Anmäl
Tråkigt att man inte lyckades bättre med dessa filmer, man hade ett bra underlag i böckerna och så blev resultatet platt som en pannkaka :(
Kalle B, 15:52, 21 september 2009. Anmäl
Jag håller med dig fullständigt i din recension! Filmen var en stor besvikelse!!!
Kullagulla, 15:46, 21 september 2009. Anmäl
fast vad kan man vänta sig, boken var ju ungefär lika intressant som Peter Habers sinande hårväxt...
..., 10:31, 21 september 2009. Anmäl
Hav förbarmande med filmproducenten. Det är inte lätt att göra bra filmer av kioskdeckare!
Salander, 17:34, 20 september 2009. Anmäl
Jag blir helt chockad av den bedrövligt dåliga smak på din recension. Flickan som lekte med elden var bättre än förväntan och till och med bättre än den första Milllennium-trilogin. Jag gick ifrån biosalongen med ett stort leende innombords. Det är den bästa filmen på länge och då räknar jag med alla Amerikanska filmer också. Noomi spelar sin roll som Lisbeth Salande så sjukt bra. Slutet på filmen var allra bäst. Innlevelsefullt gjort.
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
