I mellanstadiet blev de stjärnor när de vann juniormästerskapen i basket. Nu har deras inspirerande tränare avlidit och killarna beger sig till begravningen och träffas igen för första gången på 30 år. I centrum står framgångsrike Hollywood­agenten Lenny Feder (Adam Sandler) med tragiskt bortskämda barn och framgångsrik designerhustru Roxanne (Salma Hayek). Så dyker de gamla lagkamraterna upp och plötsligt ser det ut som en Saturday Night Live-återför­ening: Hilliard (Rob Schnieder) har blivit new-age och har en 40 år äldre kvinna vid sin sida, McKenzie (Chris Rock) är hemmapappa åt sin stenhårda karriäristhustru och Higgins (David Spade) har bara festat och knullat i 30 år. Lägg till detta Lamonsoff (Kevin James) som förlorat jobbet, blivit fet och vars fru fortfarande ammar parets fyraåring så är ensemblen klar. Men för vad?

Trots omvända könsroller och en utgångspunkt som påminner om”The Big Chill” (1983) är ”Grown ups” så illa sammansatt att fisljud lagts på för att göra filmen lite rolig. Så trillar någon i hundbajs, eller får en tårta i ansiktet. Killarna mobbar varandra med inrepeterade repliker och kvinnorna tittar på och skakar på huvudet: Ni tokstollar.

Eftersom det finns mycket lek och knas i ”Grown ups” och dessutom oräkneliga barn antar jag att detta är en familjefilm. Barn uppskattar kanske den väldigt långa utflykten till vattenrutschkanorna på det uppenbart produktplacerade äventyrslandet. Barn tycker det är jättekul att Higgins super sig full och ligger med en hund och att alla gubbarna hela tiden vill ligga med Hilliards två fotomodellsnygga döttrar, den tredje, lite fula dottern vill ingen veta av.

Gubbsjuka filmer som denna bör barnförbjudas. Ännu värre är dock tanken att denna film ska tilltala en vuxen publik.