Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Filmrecensioner

”Levererar värme som ett helt kärnkraftverk” – Recension av filmen om Silvana Imam

Rapdrottningen Silvana Imam står i centrum för ett ovanligt transparent och ­närgånget artistporträtt med fokus på människan ­bakom skinnjackan.

4

”Silvana - väck mig när ni vaknat”

Regi, manus: Mika Gustafson, Olivia Kastebring, Christina Tsiobanelis.

Medverkande: Silvana Imam, Beatrice Eli m fl. Längd: 1 tim 31 min (från 11 år). Språk: svenska

 

I december 2013 stod en då ganska okänd Silvana Imam på en provisorisk scen och gästrappade i Kärrtorp. Det var en välbesökt ­manifestation mot att nazister ­tidigare hade attackerat en demonstration. På ryggen hade hon ett överkryssat SD. Hatstormen efteråt uppnådde orkanstyrka.

Knappt fyra år senare har Silvana sin egen Nirvanainspirerade logga på skinnjackan och en skiva som ­talande nog heter ”Naturkraft”. Hon är Sveriges rapdrottning, har gjort en snabbtripp från vardagsrumstora scener till de stora arenorna och översvämmas av publikens kärlek. Hon är också en ­engagerad, feministisk röst i queerfrågor och för kampen mot rasism och främlingsfientlighet. Inte minst är hon ena halvan av ett omsusat ­power couple tillsammans med ­artistkollegan Beatrice Eli.

Hur det gick till?

Den fascinerande mångfasetterade ”Silvana – väck mig när ni vaknat” ger ganska många svar på frågan, vissa lite ytligare och andra mer djupgående. Men aldrig övertydliga. Inte för inte kommer filmen från produktionsbolaget Mantaray som delvis specialiserat sig på färg­starka kvinnobiografier med coolavinklar, som succén ”Jag är Ingrid” (2015) som bygger på filmikonen Ingrid Bergmans egna bilder. Nästa år kommer till ­exempel en film om författaren Joyce Carol Oates av samme regissör, Stig Björkman.

Med uppbruten kronologi skildras Silvana Imams uppväxt som invandrarbarn i en mångspråkig, mångkulturell familj – mamman är Litauenoch pappan från Syrien. Gamla familjefilmer skapar en charmig fond, även om man anar konflikterna under ytan kring en liten flicka som vill vara kortklippt pojke och kallas Erik och sedan en lite större­ flicka som inte är intresserad av pojkvänner.

Trion bakom kameran har följt Silvana Imam i hälarna i hela tre års tid. De verkar, liksom titeln antyder, ha valt att närma sig sin huvudperson genom hennes egna texter. Så till den grad att Silvana Imam till och med tycks svara i en låt från förra året: ”Shhh, nu kommer kameran in/Ah dom fotar, vilken fucking bild/Förut det va massa skit/Det var förr nu finns det ingen tid/Ser tillbaka och blir blödiga/Torkar ­tårarna med rödingar.”

Det är en film som liksom Silvana Imams egna låtar hela tiden pendlar. Visuellt skiftar den mellan ett rått dokumentärt tilltal, drömskt symboliska visioner och barocka iscensättningar. Tonmässigt skiftar den mellan intim transparens och teatral gestik.

Som filmisk artistbiografi är ”­Silvana – väck mig när ni vaknat” av det mer udda slaget, den är mer intresserad av privatpersonen än av rapparen. Silvana Imams omtalade, skarpa ställningstagande i dags­aktuella frågor står ofta i förgrunden – men också den skörhet, ångest och osäkerhet som döljer sig under den hårda ytan. Men det som verkligen får ”­Silvana – väck mig när ni vaknat” att träffa hjärtat är när man får följa hur Silvana Imams och Beatrice Elis kärlekspassion till synes växer fram framför ögonen. Ett unikt stycke dokumentärt berättande som så otroligt fint avtäcker hur Silvana Imams lite taffligt naiva avståndsbeundran trots allt leder till besvarad kärlek. Helt underbart skildrat, samma feel good-känsla som i en riktigt bra romcom.

Idolporträtt? Absolut. Obesvarade frågor? Visst. Men samtidigt ­levererar ”Silvana – väck mig när ni vaknat” energi och värme som ett helt kärnkraftverk och lär fungera oavsett om man är fan eller inte.

Tre internationella artistdokumentärer:

"Patti Smith: Dream of life" (2008), "What happened, Miss Simone" (2015) om Nina Simone, "Amy" (2015) om Amy Winehouse.