Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Filmrecensioner

”Sucker punch”

Foto: Clay Enos
Filmrecension
2

Titel: ”Sucker punch”

Kategori: FANTASY/ÄVENTYR

Regi: Zack Snyder

Medverkande: Emily Browning, Vanessa Hudgens, Jamie Chung, Abbie Cornish, Scott Glenn m fl.

Längd: 1 tim 49 min

Jag har legat vaken hela natten inför den här recensionen. ”Sucker punch” är extremt besvärlig att få grepp om. Skall jag börja med att återge historien – nej den är för invecklad. Skall jag beskriva karaktärerna – nej de är för många och skådespelarna är för platta. ”Sucker punch” är oerhört våldsam, snygg som en vuxenserie, snabb och svulstig men också vansinnigt pretentiös. Jag börjar med några ord om regissören: Zack Snyder som tidigare gjort ”300” och ”Watchman” har fått för sig att han är mycket mer än en begåvad regissör, han tror att han också är poet och historieberättare. Det är han inte. Och även om man inte kan avfärda ”Sucker punch” som skräp så är filmen ett fiasko.

Den övermättade öppningsscenen sker i ett avlägset kråkslott någonstans i närheten av det som Anthony Perkins (”Psycho”) en gång bodde i. Det är en stormig natt när Babydoll (Emily Browning) på bara några minuter mister sin mor, blir våldsamt antastad av sin berusade styvfar och råkar sedan av misstag skjuta ihjäl sin syster.

Som följd av mordet spärras Babydoll in på ett sinnessjukhus som får det i ”Gökboet” att likna The four seasons. Härinne trampar orkeslösa babes omkring i trasiga uniformer och väntar på lobotomering. Allt är grått och skitigt utom Babydolls platinablonda hästsvansar och kortkorta flickskoleuniform. När det är dags för Babydolls hjärnkirurgi försvinner hon ur sjukhusvärlden och in i en fantasivärld.

Nu börjar en ny berättelse. En film i filmen. Den här historien utspelar sig i en pimpad version av sjukhuset. En lyxig dansbordell med samma karaktärer som på sjukhuset fast i nya tappningar. Vakter har blivit hallickar och torskar. Trasiga babes är nu lyxiga burlesquedansare med namn som Sweet Pea, Rocket, Blondie och så vidare. Liksom i sinnessjukhuset hålls de fångna och blir alltjämt antastade. Inte minst Babydoll vars oskuld skall säljas dyrt. Här på bordellen är dansen Babydolls enda tillflykt. När hon dansar förändras världen. Igen.

Detta är filmens tredje nivå. En film i en film i en film. När Babydoll dansar försvinner hon och alla babes ut i ännu en fantasi. Denna är mer en tonårskilles våta dröm än Babydolls egna. I fräcka trosor och extrema frisyrer ger sig tjejerna i kast med nazistzombies, medeltida drakar, atombomber, monstersamurajer. Varje gång Babydoll dansar på bordellen försvinner gänget i väg till ett nytt slagfält. Hur vackert gjorda de än är, hur snyggt koreograferade slagsmålen än må vara, hur coola låtarna än är så blir det tradigt till slut. Varje dans blir ett plottrigt avbrott från en redan plottrig historia.

Med ”Sucker punch” har Zack Snyder haft enorma ambitioner, han borde kanske ha sänkt ribban en smula och anlitat en manusförfattare. Så utmattad är jag av filmens alla tarmar och utflykter att jag inte ens kan redogöra för hur den slutar.