Filmrecensioner

”Suffragette”

Carey Mulligan spelar tvätterskan Maud Watts som genomgår ett politiskt uppvaknande.
Carey Mulligan spelar tvätterskan Maud Watts som genomgår ett politiskt uppvaknande. Foto: Steffan Hill

Politiskt sprängstoff. Spännande om suffragetternas kamp.

Film
4

”Suffragette”
Regi: Sarah Gavron. Manus: Abi Morgan.
I rollerna: Carey Mulligan, Helena Bonham Carter, Meryl Streep m fl.
Längd: 1 tim 46 min (från 11 år).

Nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitj närmar sig historien från sidan. Hon går medvetet förbi den officiella berättelsen om skeendet och skildrar det som tidigare avfärdats som irrelevant, också av dem hon intervjuar. Oftast kvinnor. Vem är jag att berätta om kriget? Männen har ju redan berättat allt om hur det var. Men bara genom att ställa frågan tränger Aleksijevitj sig förbi den patriarkala historieskrivningen och luckrar upp vårt kollektiva historiska medvetande.

”Suffragettes” manusförfattare, Abi Morgan, delar denna ambition och tar bokstavligen köksvägen in i historien när hon skildrar den radikala brittiska kvinnokampen utifrån ett gräsrotsperspektiv och tvätterskan Maud Watts (Carey Mulligan) politiska uppvaknande.

Det betyder att filmen effektivt parerar det historiska dramats vanligaste fallgropar, det vill säga plikttrogna redogörelser för teknikaliteter som klockslag och väderlek vid avgörande händelser.

”Suffragette” är varken en minutiös redogörelse för det politiska maktspelet som ledde fram till kvinnors rösträtt eller en släktkrönika över rörelsens grundare, familjen Pankhurst, utan ett drama som skildrar den verklighet som de kvinnor som utgjorde rörelsens fotsoldater faktiskt levde i. Resultatet blir ett lika medryckande drama som en spännande politisk thriller.

Tillsammans med hundratals andra kvinnor arbetar Maud på ett tvätteri i London. Lokalen är fylld av giftiga gaser, fukten droppar från taket. Arbetskadern utgör förmannens privata harem och tjänar sex shilling mindre än männen på lagret trots att det hårda arbetet vid baljorna leder till svåra förslitningsskador. Maud rycks med av kollegan Violets engagemang i suffragettrörelsen och blir till slut en av dess ivrigaste förespråkare.

Filmen lyckas med balansstycket att skildra kampen, demonstrationerna, hungerstrejkerna och rörelsens successiva radikalisering och de mer känslosamma delarna av dramat.

Stadsmiljöerna är atmosfärrika och berättelsen flyter på utan några synliga trösklar. Karaktärerna är varken idealiserade frihetshjältar eller edwardianska violer utan oborstade, radikala men samtidigt djupt mänskliga individer med en och annan frihetsfackla i mungipan (cigaretten ansågs vara en frihetssymbol).

Carey Mulligan gör ett varmt porträtt av Maud som förlorar både hem och familj på grund av sitt engagemang och sitt civilkurage. Hennes desperata försök att behålla kontakten med sin son skildras rörande men osentimentalt.

Helena Bonham Carter gör ett underbart porträtt av apotekaren Edith. Meryl Streep gör ett kort inhopp som Emmeline Pankhurst, rörelsens ledare. Hon håller ett litet brandtal och gör sedan snabb sorti. Det blir som en bild av verkligheten. Streep högst däruppe på balkongen och resten av Hollywoods skådespelerskor i andlös beundran nedanför.

Om jag har en invändning så är det att ”Suffragette” känslomässigt är en aning återhållen. Förmodligen ett kreativt val från filmskaparna för att det inte ska bli en pamflett av alltihopa.

En del har kritiserat filmen för den inte tar tillräckligt avstånd från rörelsens våldsamma metoder för att uppnå politisk förändring.

Innan du sträcker dig efter luktsaltet och ställer in det planerade skolbiobesöket så tänk att detta kanske är ett utmärkt tillfälle att föra ett lite djupare resonemang kring hur det faktum att det genom historien inte alltid räckt med att bara luckra upp jorden för att ett förändringens frö skall slå rot. Ibland har det krävts svedjebruk och ”Suffragette” är en oerhört viktig skildring av just det.

Utan deras kamp hade det förmodligen dröjt betydligt längre än till 1925 innan alla brittiska kvinnor hade fått sin rösträtt.

Se mer. 3 andra filmer om kvinnlig rösträttskamp:

Tv-filmen ”Iron jawed angels” (2004) utspelar sig i USA 1917.

dokumentären ”Sisters of Selma” (2007) handlar om katolska nunnor som soms strider för svarta kvinnor sida vid sida med Martin Luther King.

BBC-dokumentären ”Shoulder to shoulder” (1974) porträtterar Emmeline Pankhurst.