Forskare kritiska till hårdare fildelningslag

Lagstiftarna filar in i det sista på formuleringarna i den hårdare lag som ska ge upphovsrättshavare möjlighet att gå till domstol för att få ut ip-adresser till dem som olagligt laddar ner filer på internet. Senare den här månaden ska justitieminister Beatrice Ask lägga fram en proposition, och lagen väntas träda i kraft den 1 april nästa år.

Under tiden strider motståndarna mot och förespråkarna för den nya lagen. I en debattartikel i DN på torsdagen uppmanade en rad artister, låtskrivare, författare och skådespelare landets politiker att införa det hårdare lagförslaget. "Gratis tillgång till andras arbete är ingen rättighet - varken på nätet eller någon annanstans", skrev undertecknarna.

- Jag är mycket förbluffad över debattartikeln i DN. Det känns som vi har förflyttat oss tre fyra år tillbaka i tiden, säger Roger Wallis, medieprofessor på KTH.

All den forskning som pågått på senare år tycks ha gått artikelförfattarna helt förbi, menar Wallis. Forskning som bland annat säger att det inte finns något samband mellan fildelning och minskad cd-försäljning. Som säger att de som laddar hem film illegalt också köper fler biobiljetter än de som inte fildelar (SOM-undersökning 2007). Wallis hänvisar också till den strukturomvandling som sker inom framför allt musikbranschen, där upphovsrättsliga inkomster förflyttats från cd-försäljning till konserter och radio/tv.

En annan forskare, Daniel Johansson vid Music Link i Hultsfred, hävdar på sin blogg att debattförfattarna drabbats av moralisk panik när de skriver att "svensk musiksektor har förlorat runt 60 procent av sin omsättning sedan 2000-talets början". Sant är att försäljningen av inspelad musik minskat, men samtidigt har upphovsrättsorganisationer som Stim ökat sina intäkter, likaså konsertarrangörer som Live Nation. Pengar från telecomföretagens nya musiktjänster kommer också musikbranschen till godo. Som helhet blöder inte musikbranschen.

- Musikindustrin vill få oss att tro att det enda som behövs är mer skydd. Men i forskarvärlden är det ingen som förespråkar hårdare upphovsrättslagar, säger Eva Hemmungs, professor i informations- och biblioteksvetenskap.

Hon vill inte skrota upphovsrätten men kan inte förstå hur den föreslagna hårdare lagen ska lösa problemen.

- Om tendensen att hängna in öppna system fortsätter, då stryper vi kreativitet och innovation. Upphovsmännen måste förstå att de, för att själva kunna arbeta, är beroende av och måste få tillgång till det andra skapat. Med krav på en hårdare lag binder de ris till egen rygg.

Historiskt har all ny teknologi varit ett hot mot den rådande ordningen, och lagstiftarna har alltid försökt hitta sätt att stoppa utvecklingen. Det har i längden aldrig lyckats.

Eva Hemmungs varnar för att den hårdare lagen inte bara drabbar musikområdet. Även högt aktade institutioner som universitet och forskningsbibliotek drabbas.

- Vi kommer ingen vart i den här diskussionen om vi alltid börjar i upphovsrättsänden. I stället måste vi slå fast vad vi vill ha gemensamt i samhället, och vad vi vill ska finnas på de så kallade kreativa allmänningarna (creative commons). Då kan diskussionen ta sig bortom den lilla grupp människor som syns och hörs i dag, säger hon.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut