Censur av internet brukar vi förknippa med totalitära stater som Kina och Iran, de två länder där censuren är hårdast.
– Vi har kritiserat Kina, och med rätta. Men vi får inte gå samma väg, det strider mot allt vad yttranderätt och personlig integritet heter, säger EU-parlamentarikern Eva-Britt Svensson (V).
I demokratiska länder har yttrandefrihetens fana hållits högt, även på nätet. Men nu ökar censuren. På nätet utförs den av internetleverantörer, som på olika sätt filtrerar bort material så att användaren inte kommer åt det.
– Jag tycker inte att vi ska bygga in censur i internet. Nätet är ett underbart verktyg för yttrandefrihet, och därför är det särskilt oroande att demokratiska stater börjar censurera, det ger en ursäkt för repressiva regeringar att utöka sin kontroll ännu mer.
Det säger Ian Brown på Oxford Internet Institute, som kartlagt nätcensuren i 40 länder över hela världen tillsammans med universiteten Harvard, Toronto och Cambridge i projektet ”Open net initiative” .
Censur har existerat ända sedan internet etablerades på 1990-talet. 11 september bidrog, men i Europa är det först de senaste åren som den ökat i stor skala, påhejad av EU:s dåvarande justitiekommissionär Franco Frattini som 2007 krävde stopp för bombtillverkarsajter.
Vanligast i Europa är blockering av sajter med barnpornografi. De utförs oftast på frivillig basis genom att internetleverantörerna tillhandahåller en lista som polisen upprättat. Även sajter som förnekar Förintelsen blockeras i många länder.
– Det är självklart att kriminella aktiviteter på nätet ska förbjudas, men det ska göras via varje lands regering lagstiftningsvägen, säger Eva-Britt Svensson.
Hon är kritisk till att EU visar vägen till ökad kontroll. Ipred, FRA-lagen och datalagringsdirektivet är alla exempel på det. Acta, avtalet mellan EU och USA om utbyte av information vid misstanke om upphovsrättsbrott, är ytterligare ett exempel.
Det så kallade Telekompaketet i EU har, menar hon, utvecklats till en fråga om övervakning.
– Tyvärr handlar det inte om okunnighet. Det finns en politisk vilja att försämra internet som kommunikationsväg.
I FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och i Europakonventionen finns faktiskt ett förbud mot censur. Även i e-handelsdirektivet står det klart att internetfiltrering inte får förekomma, men vissa undantag gör inte direktivet entydigt.
– Det är naturligt med inskränkningar i yttrandefriheten, till exempel hets mot folkgrupp. Det har alltid funnits. Men då har man ju alltid ingripit efteråt, inte genom att stoppa informationen så att den inte når fram, säger Pär Ström som skrivit ”Storebror tar fram munkavlen” för tankesmedjan Den Nya Välfärden.
Med viss effektivitet går det alltså att stänga av tillgången till webbadresser. Men avancerade användare kan hitta vägar runt blockeringarna.
– Här finns risk för en digital klyfta. De smarta, de utbildade har verktygen för att gå runt filtreringen, medan en stor del av befolkningen sitter fast, säger Pär Ström.
USA är enligt ”Open net initiative” det enda land där domstolar sagt nej till att regeringen ger direktiv om internetfiltrering. Clintonregeringen försökte men blev överkörda av Högsta domstolen två gånger.
Det betyder inte att nätet är helt fritt från censur i USA. Skolor och bibliotek blockerar ofta tillgången till vad man bedömer som olämpligt moraliskt och socialt innehåll. Och filmens och musikens starka lobbyorganisationer trycker på hos president Obama för att sätta filter på upphovsrättsskyddat material som laddas ner illegalt.
Är vi på väg emot ett mer censurerat internet i framtiden?
– Jag tror att trycket kommer att öka på regeringar från olika intressegrupper, som vill blockera olika typer av innehåll. Men på samma gång skulle det inte alls förvåna mig om, inom en 5–10-årsperiod, de europeiska domstolarna finner filtreringen oförenlig med yttrandefriheten enligt konventionen om mänskliga rättigheter, säger Ian Brown.