E-handelsdirektivet: Budbärarna är immuna
EU:s e-handelsdirektiv handlar om mycket mer än e-handel. Här regleras det mesta som har att göra med marknaderna för telefoni och internet. Direktivet anger ramarna för hur medlemsländernas lagstiftning ska se ut. Den svenska varianten kallas lagen om elektronisk kommunnikation (Lek). Budbärarimmuniteten är en grundbult. Den innebär att mellanhänder som internetoperatörer, webbhotell och sociala medier i normalfallet inte kan hållas ansvariga för sina kunders kommunikation. Däremot kan de vara skyldiga att ingripa om de får veta att brott mot upphovsrätten har begåtts.

En annan sida av saken är att mellanhänderna inte får och inte heller kan åläggas att övervaka trafikens innehåll generellt. Samtidigt är de skyldiga att bistå myndigheter med avlyssning och andra uppgifter i brottsutredningar. Ytterst vilar dessa bestämmelser på Europaskonventionen om mänskliga rättigheter, särskilt artikel 8 om skydd för privatliv och korrespondens.

Ipred-lagen: Namn på fildelare kan avslöjas
Detta är ett EU-direktiv om hur intrång i upphovsrätten och andra immateriella rättigheter ska beivras. Även här handlar det alltså om ett ramverk för medlemsländernas lagstiftning. Den svenska Ipred-lagen trädde i kraft 1 april 2009. Mest kontroversiellt har varit möjligheten för rättighetsinnehavare att via ett domstolsbeslut kräva ut uppgifter från operatörerna om användare som misstänks för illegal fildelning. Rättsprocesserna har dock gått i stå efter att Högsta domstolen i Sverige vänt sig till EU-domstolen för ett utlåtande om hur direktivet ska tolkas.

Acta-avtalet: Omstridd internationell överenskommelse
EU, USA och ett antal andra länder har förhandlat fram ett avtal om gemensamma åtgärder mot piratkopiering och varuförfalskning. Avtalet, som kallas Acta, har ännu inte trätt i kraft. Enligt EU-kommissionen ryms avtalet helt och hållet inom EU:s nuvarande lagstiftning, vilket dock ifrågasätts av kritikerna. EU-domstolen ska nu avgöra hur det ligger till.