Brott: manipulation av sanningen.
Brottsoffer: det internetbaserade uppslagsverket Wikipedia.
Datorer i Vatikanen hade använts för att frisera text om katolske Sinn Fein-ledaren Gerry Adams; från Astra Zeneca-datorer eliminerades uppgifter om distributionen av ett olämpligt läkemedel; på CIA redigerades texter om Irak-kriget. Allt, förstås, i syfte att vinna propagandapoäng.
Men tack vare 24-årige forskaren Virgil Griffith och hans innovativa webb-tjänst WikiScanner avslöjades manipulatörerna förra månaden. Och Wiki-gate gick världen runt som en löpeld.
Vad drar vi för slutsatser av den här historien, förutom den eviga, att det är farligt att mixtra med sanningen? Att det finns klåfingriga klantskallar på nästan alla samhällsnivåer? Onekligen.
Att vägen till stjärnstatus är kort i cybervärlden? Visst. Unge Griffith - som deklarerat att hans motiv är 100 procent idealistiska, "bortsett från att bättra på min google-ranking" - har runt 200.000 träffar.
En tredje slutsats: Wikipedia tillmäts stor betydelse för att forma människors (med)vetande. Annars skulle ju nämnda organisationer inte bry sig, eller hur?
Och vem kan säga emot? I dag finns i runda slängar 10 miljoner Wikipedia-artiklar, skapade av 10 miljoner användare på över 250 språk. (Språket tokipona - med endast två registrerade användare - väntar dock på sin första artikel!) Artiklar som läses av mångfalt fler. Statistik saknas, men det handlar om hundratals miljoner vars världsbild i någon mån påverkas av Wikipedia. Därför väcker Wiki-gate frågor också om "brottsoffret".
Går det verkligen att lita på Wikipedia? Vilka är människorna bakom - wikipedianerna? Och hur påverkar denna enorma bank av vetande och fakta vår syn på kunskap och sanning?
Wikipedia föddes ur en dröm och ett misslyckande.
Drömmen: "En värld där varje människa på den här planeten ges fri tillgång till världens samlade kunskap." (Jimmy Wales, en av grundarna.)
Misslyckandet: Nupedia - ett gratis uppslagsverk på nätet, vars artiklar skulle skrivas och faktagranskas av experter.
Skrivarvode, serverkostnad med mera plockades ur den visionäre mångmiljonären Wales djupa fickor.Men artikeltillväxten var otroligt låg, och projektet gick i stå.
Då kläcktes den - som det visade sig - extremt produktiva idén att lägga ut även ofärdiga artiklar. Eller bara artikelutkast; helt utan förhandsgranskning.
Med interaktiv teknik kan sedan andra användare bättra på den första versionen, genom att lägga till, skriva om, rätta fel. Ett ständigt work-in-progress, där artikelförfattaren under ett visst uppslagsord inte är en enskild expert, utan ett icke-auktoriserat cyberkollektiv.
Jämför med det klassiska uppslagsverket, där en allsmäktig redaktionskommitté vid en given tidpunkt skickar tusentals expertgranskade sidor till tryckpressarna.
- När jag började skriva på Wikipedia för tre år sedan var det framför allt detta att man kunde ändra i varandras texter som fascinerade mig, säger Gunnar Larsson, 29 år gammal, uppväxt i Falkenberg, till vardags doktorand i förbränning i Leeds.
På fritiden är han en hängiven wikipedian, med science fiction, Leeds, och Falkenberg som favoritämnen. Och med redovisning av källor som wiki-käpphäst.
- Där är jag ofta på andra användare om de slarvar. Wikipedia är inte platsen för nya teorier eller egna forskningsrön, utan för etablerad, verifierbar kunskap, precis som traditionella uppslagsverk.
Ett av wikipedianernas rättesnören är att man bara får lägga in icke-upphovsrättsskyddat material.
Information ska flöda fritt. Programvaran är för övrigt fri även den; det enda upphovsrättsligt skyddade är logotyperna. Och behöver jag säga att ingen annonsering förekommer? (Projektet är gåvofinansierat.) Wikipedia andas idealism.
Ett annat rättesnöre är "neutralitet"; det vill säga man ska presentera idéer och fakta så att alla kan vara överens om formuleringarna.
Exempel: att Madonna är känd över hela världen är "wiki-korrekt" - men inte att hon är bäst.
(Det Griffith var nyfiken på, var just medvetna neutralitetsbrott. I princip behövde han bara samköra två databaser. Dels logglistorna över de ändringar som gjorts i "misstänkta" wikipedia- artiklar - brottsplatsen. Dels ip-adresserna - fingeravtrycken! - till de datorer från vilka ändringarna gjordes.)
Ibland utbryter så kallade "redigeringskrig". Artiklar ändras fram och tillbaka, särskilt i känsliga ämnen som Balkankrigen, sex, politik. Argumentera för sin sak kan man göra på särskilda diskussionssidor.
Eftersom vem som helst får skriva och redigera artiklar - du, jag, Robinson-Robban - uppstår förstås en massa fel, både omedvetna (slarv, okunskap, dåligt språk) och medvetna (klotter, manipulation).
- Det är ju ingen idé att ha en encyk-
lopedi om man inte kan lita på det som står där, säger Lennart Guldbrandsson, presstalesman för svenska Wikipedia. Därför jobbar vi en hel del med det.
Radioprogrammet "Vetandets värld" (P 1) gjorde en jämförelse med Nationalencyklopedin på tio uppslagsord från olika samhällssfärer. Man fann då att Wikipedia var mer informativt om populärkultur och nu-nära händelser (11 september-attackerna skapade enorm aktivitet på det då halvårsgamla Wikipedia) - men lite sämre på klassiska bildningsområden. Faktafelen var inte påfallande många.
Tidskriften Nature jämförde häromåret Wikipedia med Encyclopedia Britannica. Wikipedia hade i genomsnitt 3,86 fel per artikel, konkurrenten 2,82 fel. Rätt jämnt skägg, alltså.
- Sådana kvantitativa mått säger inte så mycket, och det vet wikipedianerna själva, säger docenten i språkteknologi Jussi Karlgren. Själv använder jag Wikipedia varje dag och hittar både utmärkta artiklar, halvfärdigt innehåll och tankegods och ibland rent larv.
- Men det är lätt att känna igen kvalitet när man ser det, åtminstone för den vane läsaren. Språkdräkten och andra stilfaktorer ger ett helhetsintryck. Jag vill också säga att en viktig poäng med Wikipedia jämfört med vanliga uppslagsverk är artikelhistoriken och diskussionssidorna - detta att man kan följa hur en debatterad version av sanningen växt fram. Det fördjupar kunskapen och vässar källkritiken.
Hans son Kasper gjorde en gång ett klotterexperiment på Wikipedia.
- Han skrev att Kasper är världens bästa namn, alltså ett "neutralitetsbrott". Nästa gång han kollade var skrytet borta.
It-journalisten Nanok Bie anser att Wikipedia är tillräckligt tillförlitligt i de flesta situationer.
- Jag använder det ofta, inte minst som utgångspunkt för vidare research. Dock ska man vara försiktig i "kontroversiella" frågor, där det kan vara vinklat eller subjektivt åt något håll. Wikipedia är ett klockrent exempel på internets grundpelare; information som man skapar tillsammans.
En huvudlinje i kritiken mot Wikipedia - förutom faktafelen och de subjektiva tendenserna - är att synen på kunskap förflackas.
I boken "The cult of the amateur - how todays internet is killing our culture" sågar it-entreprenören Andrew Keen Wikipedia (plus andra internetfenomen som Youtube och bloggar) jäms med fotknölarna. Han menar att dilettanterna gör sig breda på bekostnad av experter och forskare.
Även förre redaktören för Nupedia, Larry Sanger, har vädrat faran med "anti-elitism" och kunskapsrelativism. Karlgren håller inte med.
- En stor vinst med IT är just att klyftan mellan noviser och experter minskar. Det är också intressant att se hur "halvexperter" - som till exempel släktforskare - genom att koppla upp sig mot varandras databaser skapar full expertis. Eller som han formulerar saken i aktuella antologin "Tidens tecken":
"En stor del av kulturelitens bärande roll kommer att undermineras av friheten för allmänheten att kunna formulera sig och nå kontakt med sina läsare utan mellanhänder".
Varför sitter då Gunnar på bibliotek och i arkiv och gräver i gamla luntor om, säg, Falkenbergs och Leeds historia? Han får ingen byline, han tjänar inte en krona. Vilken är drivkraften?
- Det kan vara att jag läst någonting, en bok, något på universitetet - något som kan vara nyttigt för andra. Det är lite grand den här känslan att... eeeh, att andra... (lång tystnad)... det är skönt att skriva ner vad man kan.
Lennart Guldbrandsson har reflekterat mer över sina motiv.
- Det man skriver syns direkt, och all feedback, allt redigerande, ger enorm träning som skribent. Som deltidsarbetssökande har Wikipedia gett mig självförtroende: där blir jag uppskattad för vad jag gör, snarare än för mitt cv eller eventuell förmåga att slicka uppåt. Jag tror, kanske lite naivt, att Wikipedia kan bli en bra inkörsport till många olika yrken, eftersom det är en miljö där man hela tiden bedöms utifrån prestation.
Gemenskapen på Wikipedia är huvudsakligen virtuell. Men ibland ordnas det wikifikor och wikipubar, där de yngsta är 17, de äldsta 70. När jag gissar på kraftig mansdominans bland wikipedianerna, säger Lennart inte emot.
Inte heller när jag gissar på hög andel besserwissrar och nördar, har Gunnar eller Lennart några invändningar. Jag anar att det är ett epitet de är vana vid. Och i en essä om Wikipedia och människorna bakom (New York Times), berättar författaren Jonathan Dee om sitt möte med wikipedianen Natalie Martin från Ohio, 23-årig student i historia: Natalie hade tidigare funderat på att bli journalist:
"Men sedan insåg jag att mitt enda egentliga intresse i tidningsmakeriet var att rätta till all felaktig kommatering." Och där slog vi in besserwisserspiken i nördkistan så det sjöng om det!
Men, menar Dee, wikipedianerna utgör framför allt en slående kontrast till många andra, mycket högljuddare, fenomen, inom såväl internet som ungdomskulturen. Exempelvis bloggare är åsiktsstarka, skriver om sig själva, gärna talspråkligt. Subjektet står i centrum.
Wikipedianer, å sin sida, skriver om världen utanför det egna jaget. De strävar efter åsiktsneutralitet i texterna och ett vårdat skriftspråk.
Bloggarna ropar högt: "Här är jag!" Wikipedianerna viskar försiktigt: "Det här kanske kan vara av intresse &"
Ödmjukt, närmast asketiskt, står de alltså i sanningens och kunskapens tjänst, sammanfattar en fascinerad Dee. Lennart Guldbrandsson är också inne på det altruistiska spåret.
- Det finns ett motiv som kan låta lite högtravande, men det är tillfredsställande att veta att det man gör kan få positiva konsekvenser. Jag tycker att Jimmy Wales sammanfattat det hela bra: "Wikipedia är inte till för oss. Det är till för den där flickan i Afrika som kan rädda livet på hundratusentals människor, om hon bara får den kunskap som krävs."