Branschtidningen Svensk Bokhandels höstkatalog är deras största någonsin och rymmer 171 förlag och närmare ett par tusen titlar. Räknar man lite, hittar man nästan 80 deckare, 84 biografi er, 76 kokböcker och nästan lika många i hälso- och psykologi/självhjälpsgenren. Här fi nns läsning av Kerstin Ekman och Joyce Carol Oates, om familjen Kennedy (i tre böcker), om potatis, Saab och om hur det är att växa upp och dyrka Stalin.
På Svensk Bokhandel säger Lasse Winkler att de trender vi har i Sverige är varianter av de internationella, ”just nu är det mycket paranormala grejer och varulvar”, men tillägger att han faktiskt imponeras av de svenska förlagens bredd och djup, och nämner pigga, mindre förlag som Bladh by Bladh, Gilla, Modernista och Printz Publishing.
Vid en liten rundringning till några förläggare lyfter Dorotea Bromberg fram Majgull Axelsson, Jonathan Franzen och Umberto Eco som säsongens tre skönlitterära stjärnor; medan Richard Herold på Natur & Kultur talar varmt om Elisabeth Åsbrinks reportagebok ”Och i Wienerwald står träden kvar”. Och Per Faustino på Norstedts berättar att förstaupplagan av Carolina Neuraths bok om HQ-affären sålt slut på två dagar. Själv längtar han efter Simon Sebag Montefi ores 800-sidorsklump om Jerusalem.
De suckar alla vid frågan, säger att det är ohyggligt svårt att prata trender – men gör det ändå. Flera framhåller det växande intresset för litteratur från andra delar av världen än den anglosaxiska, och att de mindre förlagen ofta ligger i bräschen för den utgivningen. I hela bokbranschen talar man om en stor och viktig förändring där den engelskspråkiga litteraturen hittar svenska läsare på originalspråk och allt färre översättningar därmed blir aktuella. Å andra sidan frigör detta tid och kraft att rikta uppmärksamhet mot andra språkområden.
Den stundande bokmässans tyskspråkiga tema ger ett tillfälle att ge ut tysk litteratur, även om den litterära chefen på Bonniers Jonas Axelsson säger att temat av en slump sammanföll med förlagets egen satsning på det tyska, med bland annat två titlar av Ferdinand von Schirach – och en nyöversättning av Thomas Manns ”Bergtagen” som största investering.
Mången förläggarblick spejar också sedan en tid lystet mot Östeuropa och Ryssland (även om Dorotea Bromberg säger sig ännu vänta förgäves på något nytt och riktigt bra därifrån). Bonniers har till och med startat ett nytt förlag, 2244, med nosen i myllan kring Svarta havet. De första titlarna kommer i september med turkiska Elif Shafaks ”Bastarden från Istanbul” som nummer ett. Det lilla, östinriktade förlaget Ersatz gör i höst en satsning på Vitryssland (bland annat med en bok om Minsk) och ger också ut österrikiske Stefan Zweigs klassiska memoarskildring.
Systerförlaget Colso har fokus på östeuropeisk fantasy, som enligt förläggaren Ola Wallin ”har ett annat filosofiskt djup”.
Fantasygenren är populär även hos unga läsare, och förlagen letar efter potenta efterföljare till Harry Potter och Twilightserierna (även om Mats Strandbergs och Sara Bergmark Elfgrens ”Cirkeln” förvisso har sålt fantastiskt).
– Bland barnböckerna fortsätter annars den starka retrotrenden, säger Ann Sköld Nilsson på Rabén & Sjögren, som med start i höst ger ut en antologi om barnlitteratur.
Först ut är 1950-talet, som under ett år följs av böcker om de kommande decennierna. Sköld Nilsson kallar dem nostalgi böcker främst avsedda för vuxna, men som förstås går bra att läsa även med barn. I övrigt nämner hon nya format och ompaketering av äldre litteratur – bilderboksfi gurer har lång livslängd – men också faktaböcker för de minsta.
I floden av faktaböcker för myndiga människor finns flera fortsatt starka strömmar: biografi er, kokböcker, hälsa och psykologi/må bra-litteratur.
– De trenderna kommer att finns kvar på förlagen så länge de finns kvar i samhället, säger Lasse Winkler något lakoniskt.
Autofiktionens starka ställning bekräftas av såväl Jonas Axelsson på Bonniers som av Per Faustino på Norstedts. Genren är mycket bred och mångfasetterad (precis som kriminallitteraturen).
– Men det finns många som säger att de har slutat läsa skönlitteratur. Som vill
att det ska handla om riktiga människor, säger Per Faustino, och föreslår fl era förklaringar till fiktionens fall: åldrande läsare, en stor grupp läsare som inte söker djupare förklaringar och tröst i litteraturen, som har låg utbildning och snarare längtar efter underhållning.
Även kokboksgenren ömsar bara skinn enligt tidens trend. När GI doftar fjolårsmode är LCHF det nya svarta (fast den gamle GI-gurun Ola Lauritzon verkar inte deppa, utan ger något otippat ut en roman om den försvunne finansmannen Carl-Eric Björkegren (Bladh by Bladh)).
Och klassiker står alltid pall, från barnböcker till klassikerserier och kokböcker: ”Vår kokbok” firar 60-årsjubileum. Kreolsk festmat och kändisgrillning kan man byta ut, men inte standardrecept på majonnäs och bechamel.