- Bokbranschen har blivit en massindustri på ett helt nytt sätt. Rent företagsekonomiskt lönar det sig mer att sälja 100.000 exemplar av en bok än att sälja 10.000 exemplar av 100 böcker, konstaterar Mats Söderlund, ordförande i Författarförbundet.
Rörligheten i förlagsbranschen är större än någonsin. Leif G W Perssons beslut att lämna Piratförlaget för anrika Bonniers förra veckan är bara ett exempel i raden. Kajsa Ingemarsson, Herman Lindqvist, Helene Tursten och Nobelpristagaren Imre Kertész är några av de författare som under det senaste året har tackat för sig på sina gamla svenska förlag, för nya förmånligare kontrakt.
- Författare har förvandlats till vanliga fotbollsproffs på något sätt och jag är tydligen inte bättre än så. I någon slags litterär mening tillhör jag nog förstafemman, säger Leif G W Persson.
Kollegan Unni Drougge, som själv har bytt förlag flera gånger, håller delvis med om analysen:
- Förut var det suspekt när författare gick över, då blev man nästan lite paria. Jag fick höra att nu bränner du din karriär, det där kan inte gå bra. Men i dag finns det en trolöshet bland författare, både på gott och ont.
När började uppfattningen att en författare bör vara lojal mot sitt förlag att luckras upp? Författarförbundet hävdar att det skedde när de fasta bokpriserna försvann på 1970-talet. Andra talar om de litterära agenternas ankomst och uppstickaren Piratförlagets fräcka grepp att kapa åt sig storsäljare genom att erbjuda ett 50/50-avtal.
- När Piratförlaget startade applåderades det med illa dold glädje av Svenska författarbundet, säger Svante Weyler, tidigare förlagschef på Norstedts, numera vd för nystartade Svante Weyler bokförlag.
- Men man glömde att det bara var till godo för ett fåtal framgångsrika författare.
Bengt Nordin, litterär agent åt bland andra Liza Marklund och Kajsa Ingemarsson, menar att författare tidigare var att betrakta som närmast livegna.
- Fördelen med den här utvecklingen är att författare har en större frihet att precis som du och jag byta arbete om de känner för det. Nackdelen är att det ännu mer blir en koncentration på bestsellerförfattarna. Det kan ta i kraft och även i pengar från andra böcker och andra författare.
Ju mer pengar förlagen lägger ner på att skriva kontrakt med bästsäljande författare, desto mindre blir det över till den övriga utgivningen. Svårbegripligare än så är det inte, menar Bengt Nordin.
- Jag kan se och märka att förlagen drar ner på utgivningen och har gjort det i några år nu. De vill satsa mer på det som kan ge större och bättre resultat än på att ha en bredare lista. De jobbar mer kortsiktigt än man gjorde för ett par år sedan.
Bengt Nordins teori stöds av Svenska förläggareföreningens egen statistik. Den visar att det totala antalet boktitlar ökade från 3.578 till 4.376 under perioden 1995-2005. Samtidigt minskade den skönlitterära utgivningen. 1995 gavs 377 romaner och diktsamlingar ut, tio år senare har antalet titlar krympt till 310.
- Det som är allvarligt ur ett läsarperspektiv och för Sverige som kulturland, det är att antalet titlar minskar, säger Mats Söderlund, ordförande för Författarbundet.
Piratförlaget har ofta beskyllts för att bara satsa på underhållningslitteratur och strunta i att ta ansvar för författare med en smalare profil. Länge kunde förlaget skryta med nya erövringar - stora författare som insett att de fick bättre villkor där än hos mer traditionella förlag. Men på senare tid har även Piratförlaget fått känna av den nya trolösheten och uppleva hur författare har lämnat dem.
Vd:n Ann-Marie Skarp beklagar att Leif G W Persson bestämt sig för att byta förlag, men konstaterar samtidigt att det inte är så förvånande.
- Svenska författare dominerar våra försäljningslistor nu och det är klart att det leder till någon slags marknadshantering av författarskap. Det gäller inte alla författare, i sanningens namn. Men det gäller absolut mellan 20 och 30.
Jacob Dalborg, vd för Bonniers, är den enda som säger rent ut att han inte känner igen beskrivningen av utvecklingen.
- Jag tycker inte att rörligheten har ökat. Vår utgivningslista bevisar att vi har en stor bredd och att vi har stor respekt för att det tar tid att bygga ett författarskap. Vi har inte minskat antalet svenska, skönlitterära titlar.
Författarförbundet beklagar dock det man ser som en tydlig trend.
- Det som kommer att hända är att om man smalnar av basen så kommer förlagen till slut att stå utan bestsellerförfattare. Man kan jämföra det med att leta efter olja, då ingår det i affärsplanen att man får borra tio hål innan man till slut hittar något. Lite så är det med förlagen, de kan inte sluta ge ut olönsamma författare och debutanter, säger Mats Söderlund.