Låt holians få sprida sig i riket. Är vanligen ett adverb som knyts till ett adjektiv och förstärker dess innebörd.
"Holians granna pellegoner", säger man vid åsynen av ovanligt praktfulla pelargonior, "holians rälit vä’r" när det regnar isbitar. Någon gång kan ordet också användas som adjektiv och då uttrycka beundran, överraskning eller något annan kraftfull känsla: "Det var holians."
Den fantasifulle Åke Ohlmarks hävdade i Skånsk-svenskt dialektlexikon att ordet "holians" kom av "huligan". Men engelskans "hooligan" är mycket yngre, från sent 1800-tal. Enligt somliga uppgifter går ordet "hooligan" tillbaka på en irländsk buse vid namn P Hooligan, enligt andra till en hel vanartad familj O’Hoolihan. Med det fridfulla ordet "holians", som uttrycker förundran inför livets härligheter och vedermödor, har ingenting med huliganer att skaffa.
Däremot kunde ordet gärna få rikssvensk täckning eftersom det låter vackrare än de flesta andra förstärkande ord. Kunde Jan Björklund inte få grundskoleeleverna att säga "holians" i stället för "jätte-" och "hemskt"? Kanske kunde han rent av införa betygsgraden "Med holians beröm godkänd"?