Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Kultur & Nöje

Hon vet att hon är avlyssnad på telefon

Gång på gång har Lydia Cacho dragit fram machismons smutsigaste hemligheter och visat hur manliga makthavare gett kriminella beskydd.
Gång på gång har Lydia Cacho dragit fram machismons smutsigaste hemligheter och visat hur manliga makthavare gett kriminella beskydd. Foto: Giorgio Cosulich / Getty Images/AOP
Han granskade maffian i Italien. Hon avslöjade ett pedofilnätverk i ­Mexiko. Nu har de ett pris på sina huvuden. DN kan i dag ­presentera årets Palmepris­tagare i var sin intervju med våra korrespondenter.

Lydia Cacho har avslöjat pedofilnätverk som sträckt sig långt in i maktens korridorer och räddat kvinnor ur modernt sexslaveri. I dag är hon en av Mexikos mest kända och respekterade journalister. Men hon har fått betala ett högt pris för sitt arbete.

”Jag lever hellre ett hederligt och ansvarsfullt liv under dödshot, än ett långt och tryggt liv i underkastelse”, skriver Lydia Cacho när jag slutligen får kontakt med henne på e-post.

Då har det gått fem dagar sedan jag började söka denna 48-åriga mexikanska journalist och författare. Det visar sig att hon befinner sig utanför Mexico City och att det inte är möjligt att träffas för en intervju. Alla hennes telefoner är avlyssnade – ”Det är inte något jag tror, utan något jag vet” – så att ringa upp henne är inte något alternativ. De anonyma män som skickar mordhot till Lydia Cacho skulle kunna fastställa hennes geografiska position med hjälp av samtalet. Intervjun får i stället göras via e-post.

Säkerhetsarrangemangen kan tyckas överdrivna, men är det inte. Sedan år 2000 har mer än 80 journalister mördats i Mexiko, enligt Reportrar utan gränser. Landet räknas numera som ett av världens absolut farligaste att arbeta i som journalist. Och ingen av mina kolleger här har större anledning att oroa sig för utvecklingen än Lydia Cacho.

Hon blev känd för en bredare allmänhet i Mexiko 2005, då hon gav ut reportageboken ”Los demonios del Edén” (Paradisets demoner). I boken avslöjade hon ett pedofilnätverk i strandorten Cancún, och en rad höga politiker och företagare pekades ut som medskyldiga.

En av dessa företagare bad guvernören i delstaten Puebla, Mario Marin, om hjälp för att tysta den obekväma journalisten. Cacho greps och fördes till ett fängelse i Puebla, där det var tänkt att hon skulle få lära sig en läxa.

Ett oväntat starkt opinionstryck räddade dock Lydia Cacho från allvarligare övergrepp och hon släpptes snart mot borgen. Men när hon sedan försökte hålla guvernören Marin ansvarig, stötte hon på patrull. Trots ett bandat telefonsamtal som läckts till tidningen La Jornada på vilket den utpekade företagaren tackar guvernören för tjänsten, friades Marin av högsta domstolen. Än i dag syns denne man på societetens middagsbjudningar i Mexico City. Och hans politiska parti, PRI, ser ut att ha goda chanser att återerövra presidentposten i valet i juli.

Samtidigt har den sittande presidenten Felipe Calderóns krig mot knarket ökat riskerna för journalister som arbetar på fältet. Sedan 2006 har uppemot 50 000 männi­skor dödats i en våldsspiral som polariserat Mexiko och fått en rad stora medier att anpassa rapporteringen till regeringens verklighetsbeskrivning. I den utkämpar heroiska poliser och militärer en rättfärdig och outtröttlig kamp mot maffian.

Men Lydia Cacho har i sin rapportering envist påmint om att det inte finns några sådana vattentäta skott mellan maffia och stat i Mexiko.

”Det finns många exempel. När jag intervjuade chefsåklagaren i delstaten Quintana Roo för ett par månader sedan, visste han inte vad han skulle ta sig till, för han hade upptäckt att 40 procent av poliserna arbetar för maffian”, skriver hon.

Dessa kopplingar mellan myndigheter och maffia blir särskilt tydliga i det moras av trafficking, barnpornografi och kvinnomord som Lydia Cacho gjort till sin uppgift att blottlägga. Gång på gång har hon dragit fram machismons smutsigaste hemligheter och visat hur manliga makthavare gett kriminella beskydd.

I strandorten Cancún har hon grundat ett härbärge för kvinnor och barn som flyr från våld och prostitution. Och i sin senaste bok, ”Esclavas del Poder” (Maktens slavar), skildrar hon hur fattigdomen och den extrema ojämlikheten i länder som Mexiko utgör grogrund för såväl sexhandel som lagliga maquiladoras – ibland inom ett och samma företag.

De senaste åren har Lydia Cacho fått en rad internationella utmärkelser för sitt arbete, men hoten fortsätter att strömma in.

”Jag bokar alltid alternativa resrutter och hotell, och köper biljetter i sista minuten. För jag vet att den dag de får tillräcklig information, kan de döda mig”, skriver hon.

1. Blev känd i hela Mexiko 2005,

1. Blev känd i hela Mexiko 2005, då hon avslöjade pedofilen Succar Kuris nätverk i Cancún och ­namngav en rad högt uppsatta politiker och affärsmän som medskyldiga. Mordhotades och greps några månader senare av polis på order av delstatsguvernören i Puebla.

2 . Författare till sju böcker. På svenska finns ”Jag låter mig inte skrämmas”, utgiven 2009 på Natur & Kultur.

3. Skriver varje måndag en av Mexikos mest lästa kolumner, ”Plan B”, som publiceras i bland annat dagstidningen El Universal.

4. Sedan år 2000 driver hon ett härbärge och en kvinnojour i Cancún i södra Mexiko, där utsatta kvinnor och barn kan få en fristad och ges tillgång till terapi.

5. FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter har erbjudit Lydia Cacho hjälp med att gå i exil. Hittills har hon tackat nej, trots återkommande hot.

• Olof Palmepriset är arbetarrörelsens

• Olof Palmepriset är arbetarrörelsens största pris. Det inrättades 1987 av styrelsen för Olof Palmes minnesfond som ett årligt pris för en ”särskilt betydande insats i Olof Palmes anda” för mänskliga rättigheter och demokrati.

• Priset består av ett diplom och 75.000 USA-dollar. Prisceremonin kommer att hållas i Riksdagens andrakammarsal, kl 15 fredagen den 27 januari 2012. Bland de tidigare pristagarna märks Javier Pérez de Cuellar, Václav Havel, Wei Jingsheng, Hanan Ashrawi, Hans Blix, Anna Politkovskaja, Daw Aung San Suu Kyi och Kofi Annan.

• Olof Palme-pristagaren Roberto Saviano framträder på Internationell Författarscen på Kulturhuset kl 14 28/1 i ett samtal med DN:s kulturchef Björn Wiman och frilansjournalisten och Italienkännaren Kristina Kappelin. Det blir ett samtal med fokus på Roberto Savianos nya bok ”Kom med mig”. Biljetter (120 kr) köps på Kulturhuset eller på www.kulturhuset.se