Kulturarvslyftets 800 miljoner som finns avsatta i regeringens budget finansieras av arbetsmarknadsdepartementet och riktas till dem som har det allra tuffast på arbetsmarknaden. 4 400 personer ska få lönebidrag för att digitalisera, vårda och inventera det eftersatta svenska kulturarvet. Samtliga utförsäkrade eller med nedsatt arbetsförmåga, det vill säga människor som har svårt att hitta en arbetsgivare, enligt arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M).

– Vi har fått reaktioner från medlemmar som tycker att deras utbildning är bortkastad, det är ingen idé att utbilda sig när man blir ersatt av människor som inte utbildade. Jag kan förstå att man känner så, med tanke på att det här en lång utbildning och att det är svårt att komma in i kultursektorn, säger Karin Linder på DIK, vars medlemmar är museifolk och arkeologer.

De utbildade kulturarbetarna går dock inte helt lottlösa. Under de tre år satsningen varar ska 270 miljoner kronor användas till att anställa handledare, uppskattningsvis 150 tjänster per år, via Riksantikvarieämbetet. Karin Linder menar dock att satsningen borde göras permanent och i stället, likt det gamla accessprojektet, riktas direkt till arbetslösa kulturarbetare och akademiker.

Även vetenskapsjournalisten och författaren Maja Hagerman, som skrivit flera böcker om arkeologi, är kritisk:

– Det kulturarvssektorn verkligen skulle behöva är en satsning som kunde ingjuta mod och nytt syre i museer och andra ställen som går på extrem sparlåga, det kommer inte det här att göra. Dessutom är det ganska svåra saker: digitalisera låter så enkelt, men det är det inte. Och det finns arbetslösa människor som är utbildade för det här, inte minst arkeologer.