SVT:s "Uppdrag granskning" kritiseras hårt av sina kvinnliga medarbetare. Ledningen tar kritiken på allvar och vill hitta en konsult som kan hjälpa till att skapa ett bättre arbetsklimat på redaktionen.
Tidskriften Scoop har i artikeln "Katapultstolen Uppdrag granskning" intervjuat 20 kvinnor, nuvarande och före detta medarbetare på "Uppdrag granskning". Merparten av de tjugo kvinnorna vittnar om stora problem med att få gensvar för sina idéer och skildrar en machokultur som gjort att många av de kvinnliga reportrarna lämnat redaktionen. 70 procent av de intervjuade säger att de på ett eller annat sätt känt sig diskriminerade.
- När jag kom till "Uppdrag granskning" var det som att man inte skulle tro att man var någon, en jantelag som drabbade kvinnor i högre grad än män. Det är en hierarkisk, repressiv kultur där folk inte har utrymme att vara sig själva, säger Ulla Danné.
Ulla Danné, numera grävreporter på "Kalla fakta" i TV4, är en av de kvinnor som vittnar om det hårda klimatet på redaktionen. Hon kom till "Uppdrag granskning" i oktober 2004 och jobbade där i ett år. Året innan hade hon vunnit både Guldspaden och Stora journalistpriset för sina granskningar av ÖB och Stockholms Lokaltrafik. Men efter ett år på "Uppdrag granskning" var hon redo att ge upp.
- Jag var helt knäckt och tänkte att jag ville sluta med den grävande journalistiken. Jag ville absolut inte jobba på tv och trodde att det här var typiskt för tv-världen. Men senare har jag ju insett att det verkligen inte är så.
Ulla Danné har aldrig sett något liknande på andra arbetsplatser. Majoriteten av de kvinnor som Scoop har intervjuat vittnar om samma sak. Deras idéer tas inte på allvar i lika stor utsträckning, de får inte samma uppmärksamhet och utrymme som männen, och deras reportage tenderar oftare än männens att bli sönderklippta. Ett annat problem som de intervjuade pekar på är de stora skillnaderna mellan mäns och kvinnors löner.
När projektledaren för "Uppdrag granskning", Nils Hansson, intervjuas i Scoop förklarar han faktumet att många kvinnor slutar på redaktionen med att de kanske inte klarar av det krävande uppdraget. Han tycker sig också se en viss skillnad mellan mäns och kvinnors arbetsmetodik. Män har exempelvis lättare för att använda lite hårdare arbetsmetoder, medan kvinnor verkar ha det svårare att "överraska någon på arbetsplatsen eller på gatan och att använda kontroversiella metoder som dold kamera".
En av anledningarna till löneskillnaderna säger han kan vara att vissa av männen rönt stora framgångar och vunnit priser, i större utsträckning än kvinnorna.
Ulla Danné tycker att svaren Nils Hansson gav i Scoops intervju var en bekräftelse på det hon trott.
- Han har ju en syn på hur män och kvinnor är och den genomsyrar hela arbetet. På något sätt är det väldigt skönt att läsa hans svar, för då inser man att okej, vi blev diskriminerade.
När DN ringer Nils Hansson har han läst artikeln och säger att de förhållanden som beskrivs där är "absolut oacceptabla" och måste åtgärdas:
- Artikeln ger en väldigt mörk bild av redaktionen och vi måste ta det på största allvar. Uppenbarligen har kvinnor känt att de inte har kunnat göra sitt bästa, och det har säkert också påverkat kvaliteten i programmet.
Kommer ni göra något åt situationen?
- Ja, vi har bestämt att vi ska ta in hjälp utifrån. En jämställdhetsexpert ska undersöka hur stort problemet är, och titta på vad vi ska göra åt det. Jag är ju som projektledare både ansvarig för problemet och en del av det, eftersom jag ingår i den manliga strukturen, säger Nils Hansson.